Blogg

Rekord Union Breakfast Session

Som ett av våra populära mervärden för musikgrupper och producenter som samarbetar med oss har vi vårt samarbete med Record Union. De är en digital distributör som gör det lätt för grupper och artister att själva släppa sin musik på tex Spotify och iTunes. De arrangerar också en rad event varje år som ger nya akter tillfälle att spela för branschfolk. Ett sånt event är deras Breakfast Sessions där de bjuder på frukost och livemusik. Just den här regniga morgonen var det Melanie Wehber och DEZYxMO som stod för musiken.

Melanie Wehber
Melanie Wehber
DEZYxMO
DEZYxMO

 

 

Som ett av våra populära mervärden för musikgrupper och producenter som samarbetar med oss har vi vårt samarbete med Record Union. De är en digital distributör som gör det lätt för grupper och artister att själva släppa sin musik på tex Spotify och iTunes. De arrangerar också en rad event varje år som ger nya akter tillfälle att spela för branschfolk. Ett sånt event är deras Breakfast Sessions där de bjuder på frukost och livemusik. Just den här regniga morgonen var det Melanie Wehber och DEZYxMO som stod för musiken.

Melanie Wehber
Melanie Wehber
DEZYxMO
DEZYxMO

 

 

Som ett av våra populära mervärden för musikgrupper och producenter som samarbetar med oss har vi vårt samarbete med Record Union. De är en digital distributör som gör det lätt för grupper och artister att själva släppa sin musik på tex Spotify och iTunes. De arrangerar också en rad event varje år som ger nya akter tillfälle att spela för branschfolk. Ett sånt event är deras Breakfast Sessions där de bjuder på frukost och livemusik. Just den här regniga morgonen var det Melanie Wehber och DEZYxMO som stod för musiken.

Melanie Wehber
Melanie Wehber
DEZYxMO
DEZYxMO

 

 

Inga kommentarer »
Blogg

Kan vi , vill vi, törs vi?

Är du skolledare, lärare eller lärarstudent och identifierar dig som hbtq-person?
Kan vi, vill vi, törs vi är en samtalscirkel om heteronormer och öppenhet i lärarvardagen.

Cirkeln består av tre träffar och är framtagen i samarbete mellan Sensus och Lärarförbundet.
Deltagande är gratis för Lärarförbundets medlemmar, för övriga är deltagaravgiften 150 kronor.

Alla är välkomna!


Stockholm
:
Lördagar 1/10 och 8/10, kl. 13:00-15:30. Sista datumet bokas in i samband med första träffen.
Anmäl dig här!

Umeå:
Onsdagar 5/10, 12/10 och 19/10, kl 18:00-20:30
Anmäl dig här!

Göteborg:
Lördagar 1/10, 15/10 och 29/10, kl 11:00-13:30
Anmäl dig här!

Kalmar:
Start i oktober eller november. Mer information kommer inom kort.


Vill du veta mer, eller du intresserad av att leda en cirkel på annan ort än de planerade?

Kontakta: maria.karlsson@lararforbundet.se 

 

Är du skolledare, lärare eller lärarstudent och identifierar dig som hbtq-person?
Kan vi, vill vi, törs vi är en samtalscirkel om heteronormer och öppenhet i lärarvardagen.

Cirkeln består av tre träffar och är framtagen i samarbete mellan Sensus och Lärarförbundet.
Deltagande är gratis för Lärarförbundets medlemmar, för övriga är deltagaravgiften 150 kronor.

Alla är välkomna!


Stockholm
:
Lördagar 1/10 och 8/10, kl. 13:00-15:30. Sista datumet bokas in i samband med första träffen.
Anmäl dig här!

Umeå:
Onsdagar 5/10, 12/10 och 19/10, kl 18:00-20:30
Anmäl dig här!

Göteborg:
Lördagar 1/10, 15/10 och 29/10, kl 11:00-13:30
Anmäl dig här!

Kalmar:
Start i oktober eller november. Mer information kommer inom kort.


Vill du veta mer, eller du intresserad av att leda en cirkel på annan ort än de planerade?

Kontakta: maria.karlsson@lararforbundet.se 

 

Är du skolledare, lärare eller lärarstudent och identifierar dig som hbtq-person?
Kan vi, vill vi, törs vi är en samtalscirkel om heteronormer och öppenhet i lärarvardagen.

Cirkeln består av tre träffar och är framtagen i samarbete mellan Sensus och Lärarförbundet.
Deltagande är gratis för Lärarförbundets medlemmar, för övriga är deltagaravgiften 150 kronor.

Alla är välkomna!


Stockholm
:
Lördagar 1/10 och 8/10, kl. 13:00-15:30. Sista datumet bokas in i samband med första träffen.
Anmäl dig här!

Umeå:
Onsdagar 5/10, 12/10 och 19/10, kl 18:00-20:30
Anmäl dig här!

Göteborg:
Lördagar 1/10, 15/10 och 29/10, kl 11:00-13:30
Anmäl dig här!

Kalmar:
Start i oktober eller november. Mer information kommer inom kort.


Vill du veta mer, eller du intresserad av att leda en cirkel på annan ort än de planerade?

Kontakta: maria.karlsson@lararforbundet.se 

 

Inga kommentarer »
Blogg

Föreläsning: Nyanländas väg till arbete – hinder, utmaningar och lösningar

Den 19 september bjöd Norrtälje FN-förening in till en kväll på temat integration genom arbete och föreningsverksamhet. Kvällen startade med Jennie K. Larssons föreläsning: Nyanländas väg till arbete – hinder, utmaningar och lösningar. Ta del av Jennies föreläsning här.

 

Fler inspelade föreläsningar hittar du på: http://www.sensus.se/angelaget

Den 19 september bjöd Norrtälje FN-förening in till en kväll på temat integration genom arbete och föreningsverksamhet. Kvällen startade med Jennie K. Larssons föreläsning: Nyanländas väg till arbete – hinder, utmaningar och lösningar. Ta del av Jennies föreläsning här.

 

Fler inspelade föreläsningar hittar du på: http://www.sensus.se/angelaget

Den 19 september bjöd Norrtälje FN-förening in till en kväll på temat integration genom arbete och föreningsverksamhet. Kvällen startade med Jennie K. Larssons föreläsning: Nyanländas väg till arbete – hinder, utmaningar och lösningar. Ta del av Jennies föreläsning här.

 

Fler inspelade föreläsningar hittar du på: http://www.sensus.se/angelaget

Inga kommentarer »
Blogg

Yoko DJs – för en jämställd DJ-scen

10710333_318501011666806_8747587385524132781_o

Yoko Djs bildades i oktober 2009 i Göteborg. Det är en ideell förening som idag är stationerad i Göteborg och Stockholm samtidigt som de driver verksamhet mellan Ystad och Haparanda. Föreningens syfte är att bidra till att skapa en mer jämställd musikscen, med fokus på DJ-konst. Det handlar om att minska utanförskap och att främja ungdomar och unga vuxnas musikintressen. Detta görs genom att samarbeta med klubbarrangörer, anordna workshops, skapandet av centrala mötesplatser för medlemmar där de kan knyta kontakter, utbyta idéer samt erbjudas bra träningsmöjligheter.

workshop4

Sen 2015 driver de utvecklingsprojektet Yoko djs goes from Ystad till Haparanda med fokus att utbilda unga vuxna tjejer till dj-workshopsledare i deras kommuner. Kunskapen ska ut från storstäderna och in i hela Sverige.

workshop3
10710333_318501011666806_8747587385524132781_o

Yoko Djs bildades i oktober 2009 i Göteborg. Det är en ideell förening som idag är stationerad i Göteborg och Stockholm samtidigt som de driver verksamhet mellan Ystad och Haparanda. Föreningens syfte är att bidra till att skapa en mer jämställd musikscen, med fokus på DJ-konst. Det handlar om att minska utanförskap och att främja ungdomar och unga vuxnas musikintressen. Detta görs genom att samarbeta med klubbarrangörer, anordna workshops, skapandet av centrala mötesplatser för medlemmar där de kan knyta kontakter, utbyta idéer samt erbjudas bra träningsmöjligheter.

workshop4

Sen 2015 driver de utvecklingsprojektet Yoko djs goes from Ystad till Haparanda med fokus att utbilda unga vuxna tjejer till dj-workshopsledare i deras kommuner. Kunskapen ska ut från storstäderna och in i hela Sverige.

workshop3
10710333_318501011666806_8747587385524132781_o

Yoko Djs bildades i oktober 2009 i Göteborg. Det är en ideell förening som idag är stationerad i Göteborg och Stockholm samtidigt som de driver verksamhet mellan Ystad och Haparanda. Föreningens syfte är att bidra till att skapa en mer jämställd musikscen, med fokus på DJ-konst. Det handlar om att minska utanförskap och att främja ungdomar och unga vuxnas musikintressen. Detta görs genom att samarbeta med klubbarrangörer, anordna workshops, skapandet av centrala mötesplatser för medlemmar där de kan knyta kontakter, utbyta idéer samt erbjudas bra träningsmöjligheter.

workshop4

Sen 2015 driver de utvecklingsprojektet Yoko djs goes from Ystad till Haparanda med fokus att utbilda unga vuxna tjejer till dj-workshopsledare i deras kommuner. Kunskapen ska ut från storstäderna och in i hela Sverige.

workshop3
Inga kommentarer »
Blogg

Kommentarer till regeringens budget för 2017 ur ett studieförbundsperspektiv

Studieförbunden i samverkan har kommenterat regeringens budgetförslag för 2017 som kom i förra veckan. I förslaget kommer studieförbunden att få ytterligare mer pengar till verksamheten med asylsökande under 2017-2020. Dessutom är det ”ordinarie” anslaget till folkbildningen uppräknat med 1,1% för nästa år.

Här kan du läsa kommentarerna i sin helhet.  

Studieförbunden i samverkan har kommenterat regeringens budgetförslag för 2017 som kom i förra veckan. I förslaget kommer studieförbunden att få ytterligare mer pengar till verksamheten med asylsökande under 2017-2020. Dessutom är det ”ordinarie” anslaget till folkbildningen uppräknat med 1,1% för nästa år.

Här kan du läsa kommentarerna i sin helhet.  

Studieförbunden i samverkan har kommenterat regeringens budgetförslag för 2017 som kom i förra veckan. I förslaget kommer studieförbunden att få ytterligare mer pengar till verksamheten med asylsökande under 2017-2020. Dessutom är det ”ordinarie” anslaget till folkbildningen uppräknat med 1,1% för nästa år.

Här kan du läsa kommentarerna i sin helhet.  

Inga kommentarer »
Blogg

Lev i nuet!

Hur många gånger har vi inte hört eller själva använt det uttrycket? Men alla som verkligen tagit uppmaningen på allvar har säkert märkt hur förbenat svårt det är! Att leva i nuet kan visserligen ha flera innebörder slår det mig. Det skulle till exempel kunna innebära att inte planera för mycket utan istället fylla varje dag med så mycket roliga saker som möjligt. Men det är inte vad jag tänker på här. Jag tänker mer på att vara fullt närvarande i det som händer just nu, oavsett vad det råkar vara. Typ mindfulness, eller medveten närvaro som det väl brukar översättas till. Och det är här det blir svårt på riktigt. Den som provat att meditera vet vad jag menar. Så fort vi verkligen anstränger oss att vara här och nu verkar det som om medvetandet får fullkomligt spatt och vandrar än hit och än dit. Plötsligt sitter en och planerar en inköpslista eller dagdrömmer om ett liv som superhjälte och är inte ens en gnutta närvarande. Förmodligen är vi alla alltid precis så splittrade,men det är bara när vi verkligen försöker observera oss själva som vi märker det. När vi har tydliga minnesbilder av något som vi varit med om i livet kan det  kännas som om vi verkligen var närvarande under tillfället, men i själva verket kan detta vara en efterhandskonstruktion. Om detta handlar följande lilla filmklipp, som jag bland annat tyckte var så himla fint animerat.

Hur många gånger har vi inte hört eller själva använt det uttrycket? Men alla som verkligen tagit uppmaningen på allvar har säkert märkt hur förbenat svårt det är! Att leva i nuet kan visserligen ha flera innebörder slår det mig. Det skulle till exempel kunna innebära att inte planera för mycket utan istället fylla varje dag med så mycket roliga saker som möjligt. Men det är inte vad jag tänker på här. Jag tänker mer på att vara fullt närvarande i det som händer just nu, oavsett vad det råkar vara. Typ mindfulness, eller medveten närvaro som det väl brukar översättas till. Och det är här det blir svårt på riktigt. Den som provat att meditera vet vad jag menar. Så fort vi verkligen anstränger oss att vara här och nu verkar det som om medvetandet får fullkomligt spatt och vandrar än hit och än dit. Plötsligt sitter en och planerar en inköpslista eller dagdrömmer om ett liv som superhjälte och är inte ens en gnutta närvarande. Förmodligen är vi alla alltid precis så splittrade,men det är bara när vi verkligen försöker observera oss själva som vi märker det. När vi har tydliga minnesbilder av något som vi varit med om i livet kan det  kännas som om vi verkligen var närvarande under tillfället, men i själva verket kan detta vara en efterhandskonstruktion. Om detta handlar följande lilla filmklipp, som jag bland annat tyckte var så himla fint animerat.

Hur många gånger har vi inte hört eller själva använt det uttrycket? Men alla som verkligen tagit uppmaningen på allvar har säkert märkt hur förbenat svårt det är! Att leva i nuet kan visserligen ha flera innebörder slår det mig. Det skulle till exempel kunna innebära att inte planera för mycket utan istället fylla varje dag med så mycket roliga saker som möjligt. Men det är inte vad jag tänker på här. Jag tänker mer på att vara fullt närvarande i det som händer just nu, oavsett vad det råkar vara. Typ mindfulness, eller medveten närvaro som det väl brukar översättas till. Och det är här det blir svårt på riktigt. Den som provat att meditera vet vad jag menar. Så fort vi verkligen anstränger oss att vara här och nu verkar det som om medvetandet får fullkomligt spatt och vandrar än hit och än dit. Plötsligt sitter en och planerar en inköpslista eller dagdrömmer om ett liv som superhjälte och är inte ens en gnutta närvarande. Förmodligen är vi alla alltid precis så splittrade,men det är bara när vi verkligen försöker observera oss själva som vi märker det. När vi har tydliga minnesbilder av något som vi varit med om i livet kan det  kännas som om vi verkligen var närvarande under tillfället, men i själva verket kan detta vara en efterhandskonstruktion. Om detta handlar följande lilla filmklipp, som jag bland annat tyckte var så himla fint animerat.

Inga kommentarer »
Blogg

Leder religion till våld?

Det är idag 15 år sedan 11 september-attackerna, som blev startskottet för en ny era av religiöst motiverad terror. Många tycker sig idag kunna se ett tydligt samband mellan religion och våld. Men genast infinner sig en rad knepiga följdfrågor. Hur kan en särskilja vad i en konflikt eller i en våldshandling som beror på religionen och vad som beror på andra faktorer, såsom maktintressen, politik eller kultur? Går det ens att tala om ”religion” som ett enhetligt begrepp?

Dessa frågor har varit upp till diskussion på DN Debatt och som inbiten ”religionsnörd” så har jag följt den med stort intresse. Det började med teologen Joel Halldorfs artikel – ”Idén att religion leder till våld drabbar oskyldiga”. Tesen att ”religion i allmänhet” skulle leda till våld är enligt Halldorf en så grov generalisering att den gör det svårare för oss att förstå verkligheten i all sin komplexitet och dessutom riskerar den att skuldbelägga oskyldiga offer tillsammans med förövare. Han tar som exempel muslimen Miriam som utsatts för en religiöst motiverad terrorattack, men som väljer att förlåta förövarna, också det motiverat av en religiös övertygelse. Enligt Halldorf är religion som begrepp för brett för att kunna ha så definitiva attribut eller effekter som att alltid leda till våld eller konflikt. ”Vad som existerar är olika religiösa traditioner och övertygelser, som var för sig bidragit till skilda saker: konst, kultur och krig, för att nämna några.” Gränserna för vad som är religion är vaga och godtyckliga, enligt Halldorf, som menar att det finns såväl betydande skillnader mellan olika religiösa traditioner, men också vissa likheter mellan religion och sekulära politiska ideologier och föreställningar.

Patrik Lindenfors menar i en replik till Halldorf att det är fullt möjligt att ”ringa in” vad religion är och även fullt möjligt att säga något om religion på ett mer generellt plan. Bland annat menar Lindenfors att även om religion inte per automatik leder till våld så verkar konflikter bli ”mer oförsonliga och svårlösliga när en religiös faktor är inblandad.” Lindenfors menar bland annat att det som särskiljer religion är påståenden om ett extra lager ”verklighet” som inte går att undersöka – ”en immateriell parallellverklighet”.  Frågan här är om religionens ”extraverklighet” på något avgörande sätt skiljer sig från andra ideologiers övertygelser. ”Marknadens osynliga hand” eller ”mänskliga rättigheter” går ju inte heller att strikt finna i den materiella verkligheten. En möjlig skillnad skulle eventuellt kunna vara att dessa i högre grad än ”rena” trosföreställningar baseras på rationella eller filosofiska argument. En intressant tanke är det, även om jag själv inte känner mig helt övertygad.

För att återgå till Halldorf har han en annan viktig poäng, nämligen att religion ”i sig själv” inte kan orsaka något, lika lite som en politisk ideologi kan orsaka något ”i sig själv”. Alldeles självklart, men ändå värt att trycka på när religion ofta beskrivs som något som existerar utanför och bortom mänskliga konstruktioner och viljor (det om något är ju en religiös föreställning). Det är vi människor som skapar religioner och religiösa föreställningar. För att förstå varför just vissa religiösa idéer får fäste i en speciell tid och på en speciell plats måste vi ta hänsyn till sammanhanget. Inte hade islamiska staten kunnat uppstå om det inte vore för den totala kollaps som både Irak och Syrien drabbades av. På samma sätt är det knappast någon slump att svenskar som enligt studier är de mest individcentrerade i världen (vilket i sin tur har olika förklaringar) också väljer religiösa uttryck i linje med detta.

Jag instämmer också helt med Halldorf att måste bli specifika när vi talar om sambanden mellan religion och våld. Det är dock inte helt enkelt ens när vi utgår från särskilda religiösa tolkningar och trosuppfattningar. Det skulle till exempel kunna tänkas att religioner som arbetar utifrån en svart-vit (dualistisk) världsbild, tänker sig en kamp mellan gott och ont; och därtill har en uppfattning om Gud som våldsam också i högre utsträckning kan legitimera eller motivera till våld. Dock visar det sig att detta kriterium är långt ifrån tillräckligt, eftersom både exempelvis islamiska staten och Jehovas Vittnen delar dessa uppfattningar. Den ena gruppen är extremt våldsam, medan personer tillhörande den andra gruppen är konsekventa vapenvägrare (Jehovas vittnen var därför undantagna värnplikt i Sverige). Ett annat exempel är buddhismen. En vanlig uppfattning särskilt bland svenskar brukar vara att buddhismen är särskilt fredlig. Buddhismen saknar också den dualistiska uppfattningen om gott och ont eller en straffande Gud.  Men här verkar istället uppfattningen om att allt ytterst sett är av ”tomhet” (sunyata) under vissa omständigheter kunna legitimera våld. Om självet är en illusion är då någon skada egentligen skedd om någon tar en annans liv? (denna problematik beskrivs bland annat i boken Zen at war).

Det gäller alltså med andra ord att sätta sig in på djupet innan en börjar fälla tvärsäkra omdömen inom det här området. Förenklade och generaliserande framställningar av religion finns hos ”båda lägren”. Alltså både hos de som vill försvara religionen och hävda att den aldrig ”egentligen” har med våldet att göra, och de som vill se religionen som roten till allt ont. Vill vi börja förstå måste vi kunna hålla fler än en tanke i huvudet samtidigt.

Det är idag 15 år sedan 11 september-attackerna, som blev startskottet för en ny era av religiöst motiverad terror. Många tycker sig idag kunna se ett tydligt samband mellan religion och våld. Men genast infinner sig en rad knepiga följdfrågor. Hur kan en särskilja vad i en konflikt eller i en våldshandling som beror på religionen och vad som beror på andra faktorer, såsom maktintressen, politik eller kultur? Går det ens att tala om ”religion” som ett enhetligt begrepp?

Dessa frågor har varit upp till diskussion på DN Debatt och som inbiten ”religionsnörd” så har jag följt den med stort intresse. Det började med teologen Joel Halldorfs artikel – ”Idén att religion leder till våld drabbar oskyldiga”. Tesen att ”religion i allmänhet” skulle leda till våld är enligt Halldorf en så grov generalisering att den gör det svårare för oss att förstå verkligheten i all sin komplexitet och dessutom riskerar den att skuldbelägga oskyldiga offer tillsammans med förövare. Han tar som exempel muslimen Miriam som utsatts för en religiöst motiverad terrorattack, men som väljer att förlåta förövarna, också det motiverat av en religiös övertygelse. Enligt Halldorf är religion som begrepp för brett för att kunna ha så definitiva attribut eller effekter som att alltid leda till våld eller konflikt. ”Vad som existerar är olika religiösa traditioner och övertygelser, som var för sig bidragit till skilda saker: konst, kultur och krig, för att nämna några.” Gränserna för vad som är religion är vaga och godtyckliga, enligt Halldorf, som menar att det finns såväl betydande skillnader mellan olika religiösa traditioner, men också vissa likheter mellan religion och sekulära politiska ideologier och föreställningar.

Patrik Lindenfors menar i en replik till Halldorf att det är fullt möjligt att ”ringa in” vad religion är och även fullt möjligt att säga något om religion på ett mer generellt plan. Bland annat menar Lindenfors att även om religion inte per automatik leder till våld så verkar konflikter bli ”mer oförsonliga och svårlösliga när en religiös faktor är inblandad.” Lindenfors menar bland annat att det som särskiljer religion är påståenden om ett extra lager ”verklighet” som inte går att undersöka – ”en immateriell parallellverklighet”.  Frågan här är om religionens ”extraverklighet” på något avgörande sätt skiljer sig från andra ideologiers övertygelser. ”Marknadens osynliga hand” eller ”mänskliga rättigheter” går ju inte heller att strikt finna i den materiella verkligheten. En möjlig skillnad skulle eventuellt kunna vara att dessa i högre grad än ”rena” trosföreställningar baseras på rationella eller filosofiska argument. En intressant tanke är det, även om jag själv inte känner mig helt övertygad.

För att återgå till Halldorf har han en annan viktig poäng, nämligen att religion ”i sig själv” inte kan orsaka något, lika lite som en politisk ideologi kan orsaka något ”i sig själv”. Alldeles självklart, men ändå värt att trycka på när religion ofta beskrivs som något som existerar utanför och bortom mänskliga konstruktioner och viljor (det om något är ju en religiös föreställning). Det är vi människor som skapar religioner och religiösa föreställningar. För att förstå varför just vissa religiösa idéer får fäste i en speciell tid och på en speciell plats måste vi ta hänsyn till sammanhanget. Inte hade islamiska staten kunnat uppstå om det inte vore för den totala kollaps som både Irak och Syrien drabbades av. På samma sätt är det knappast någon slump att svenskar som enligt studier är de mest individcentrerade i världen (vilket i sin tur har olika förklaringar) också väljer religiösa uttryck i linje med detta.

Jag instämmer också helt med Halldorf att måste bli specifika när vi talar om sambanden mellan religion och våld. Det är dock inte helt enkelt ens när vi utgår från särskilda religiösa tolkningar och trosuppfattningar. Det skulle till exempel kunna tänkas att religioner som arbetar utifrån en svart-vit (dualistisk) världsbild, tänker sig en kamp mellan gott och ont; och därtill har en uppfattning om Gud som våldsam också i högre utsträckning kan legitimera eller motivera till våld. Dock visar det sig att detta kriterium är långt ifrån tillräckligt, eftersom både exempelvis islamiska staten och Jehovas Vittnen delar dessa uppfattningar. Den ena gruppen är extremt våldsam, medan personer tillhörande den andra gruppen är konsekventa vapenvägrare (Jehovas vittnen var därför undantagna värnplikt i Sverige). Ett annat exempel är buddhismen. En vanlig uppfattning särskilt bland svenskar brukar vara att buddhismen är särskilt fredlig. Buddhismen saknar också den dualistiska uppfattningen om gott och ont eller en straffande Gud.  Men här verkar istället uppfattningen om att allt ytterst sett är av ”tomhet” (sunyata) under vissa omständigheter kunna legitimera våld. Om självet är en illusion är då någon skada egentligen skedd om någon tar en annans liv? (denna problematik beskrivs bland annat i boken Zen at war).

Det gäller alltså med andra ord att sätta sig in på djupet innan en börjar fälla tvärsäkra omdömen inom det här området. Förenklade och generaliserande framställningar av religion finns hos ”båda lägren”. Alltså både hos de som vill försvara religionen och hävda att den aldrig ”egentligen” har med våldet att göra, och de som vill se religionen som roten till allt ont. Vill vi börja förstå måste vi kunna hålla fler än en tanke i huvudet samtidigt.

Det är idag 15 år sedan 11 september-attackerna, som blev startskottet för en ny era av religiöst motiverad terror. Många tycker sig idag kunna se ett tydligt samband mellan religion och våld. Men genast infinner sig en rad knepiga följdfrågor. Hur kan en särskilja vad i en konflikt eller i en våldshandling som beror på religionen och vad som beror på andra faktorer, såsom maktintressen, politik eller kultur? Går det ens att tala om ”religion” som ett enhetligt begrepp?

Dessa frågor har varit upp till diskussion på DN Debatt och som inbiten ”religionsnörd” så har jag följt den med stort intresse. Det började med teologen Joel Halldorfs artikel – ”Idén att religion leder till våld drabbar oskyldiga”. Tesen att ”religion i allmänhet” skulle leda till våld är enligt Halldorf en så grov generalisering att den gör det svårare för oss att förstå verkligheten i all sin komplexitet och dessutom riskerar den att skuldbelägga oskyldiga offer tillsammans med förövare. Han tar som exempel muslimen Miriam som utsatts för en religiöst motiverad terrorattack, men som väljer att förlåta förövarna, också det motiverat av en religiös övertygelse. Enligt Halldorf är religion som begrepp för brett för att kunna ha så definitiva attribut eller effekter som att alltid leda till våld eller konflikt. ”Vad som existerar är olika religiösa traditioner och övertygelser, som var för sig bidragit till skilda saker: konst, kultur och krig, för att nämna några.” Gränserna för vad som är religion är vaga och godtyckliga, enligt Halldorf, som menar att det finns såväl betydande skillnader mellan olika religiösa traditioner, men också vissa likheter mellan religion och sekulära politiska ideologier och föreställningar.

Patrik Lindenfors menar i en replik till Halldorf att det är fullt möjligt att ”ringa in” vad religion är och även fullt möjligt att säga något om religion på ett mer generellt plan. Bland annat menar Lindenfors att även om religion inte per automatik leder till våld så verkar konflikter bli ”mer oförsonliga och svårlösliga när en religiös faktor är inblandad.” Lindenfors menar bland annat att det som särskiljer religion är påståenden om ett extra lager ”verklighet” som inte går att undersöka – ”en immateriell parallellverklighet”.  Frågan här är om religionens ”extraverklighet” på något avgörande sätt skiljer sig från andra ideologiers övertygelser. ”Marknadens osynliga hand” eller ”mänskliga rättigheter” går ju inte heller att strikt finna i den materiella verkligheten. En möjlig skillnad skulle eventuellt kunna vara att dessa i högre grad än ”rena” trosföreställningar baseras på rationella eller filosofiska argument. En intressant tanke är det, även om jag själv inte känner mig helt övertygad.

För att återgå till Halldorf har han en annan viktig poäng, nämligen att religion ”i sig själv” inte kan orsaka något, lika lite som en politisk ideologi kan orsaka något ”i sig själv”. Alldeles självklart, men ändå värt att trycka på när religion ofta beskrivs som något som existerar utanför och bortom mänskliga konstruktioner och viljor (det om något är ju en religiös föreställning). Det är vi människor som skapar religioner och religiösa föreställningar. För att förstå varför just vissa religiösa idéer får fäste i en speciell tid och på en speciell plats måste vi ta hänsyn till sammanhanget. Inte hade islamiska staten kunnat uppstå om det inte vore för den totala kollaps som både Irak och Syrien drabbades av. På samma sätt är det knappast någon slump att svenskar som enligt studier är de mest individcentrerade i världen (vilket i sin tur har olika förklaringar) också väljer religiösa uttryck i linje med detta.

Jag instämmer också helt med Halldorf att måste bli specifika när vi talar om sambanden mellan religion och våld. Det är dock inte helt enkelt ens när vi utgår från särskilda religiösa tolkningar och trosuppfattningar. Det skulle till exempel kunna tänkas att religioner som arbetar utifrån en svart-vit (dualistisk) världsbild, tänker sig en kamp mellan gott och ont; och därtill har en uppfattning om Gud som våldsam också i högre utsträckning kan legitimera eller motivera till våld. Dock visar det sig att detta kriterium är långt ifrån tillräckligt, eftersom både exempelvis islamiska staten och Jehovas Vittnen delar dessa uppfattningar. Den ena gruppen är extremt våldsam, medan personer tillhörande den andra gruppen är konsekventa vapenvägrare (Jehovas vittnen var därför undantagna värnplikt i Sverige). Ett annat exempel är buddhismen. En vanlig uppfattning särskilt bland svenskar brukar vara att buddhismen är särskilt fredlig. Buddhismen saknar också den dualistiska uppfattningen om gott och ont eller en straffande Gud.  Men här verkar istället uppfattningen om att allt ytterst sett är av ”tomhet” (sunyata) under vissa omständigheter kunna legitimera våld. Om självet är en illusion är då någon skada egentligen skedd om någon tar en annans liv? (denna problematik beskrivs bland annat i boken Zen at war).

Det gäller alltså med andra ord att sätta sig in på djupet innan en börjar fälla tvärsäkra omdömen inom det här området. Förenklade och generaliserande framställningar av religion finns hos ”båda lägren”. Alltså både hos de som vill försvara religionen och hävda att den aldrig ”egentligen” har med våldet att göra, och de som vill se religionen som roten till allt ont. Vill vi börja förstå måste vi kunna hålla fler än en tanke i huvudet samtidigt.

4 kommentarer »
Blogg

Nordiskt kyrkomusikkomposium – Kyrkomusikens kraft

Foto: Kekke Paulsson
Foto: Kekke Paulsson

För 21a året går Nordiska kyrkomusikkomposiet, där Sensus är medarrangör, av stapeln i Göteborg. Temat för årets inspirations och fortbildningsbok är Ett gemensamt kosmos och länk till en sammanfattning av boken hittar ni här. Programmet som pågår från torsdag till söndag äger rum i Högskolan för scen och musik och i stadens kyrkor.

 

14247848_10157505064035694_30592673_o
Orgeln är har en central plats i kyrkomusiken och på programmet har den ett eget spår och det finns även ett spår som heter Barn & orgel. Foto: Kekke Paulsson
14303803_10157505047265694_330632659_o
Konsert med Sanct Peders Ungdomskör från Randers i Danmark i Vasakyrkan Foto: Kekke Paulsson
14315771_10157505047190694_1485902286_o
Vasakyrkan Foto: Kekke Paulsson

 

Foto: Kekke Paulsson
Foto: Kekke Paulsson

För 21a året går Nordiska kyrkomusikkomposiet, där Sensus är medarrangör, av stapeln i Göteborg. Temat för årets inspirations och fortbildningsbok är Ett gemensamt kosmos och länk till en sammanfattning av boken hittar ni här. Programmet som pågår från torsdag till söndag äger rum i Högskolan för scen och musik och i stadens kyrkor.

 

14247848_10157505064035694_30592673_o
Orgeln är har en central plats i kyrkomusiken och på programmet har den ett eget spår och det finns även ett spår som heter Barn & orgel. Foto: Kekke Paulsson
14303803_10157505047265694_330632659_o
Konsert med Sanct Peders Ungdomskör från Randers i Danmark i Vasakyrkan Foto: Kekke Paulsson
14315771_10157505047190694_1485902286_o
Vasakyrkan Foto: Kekke Paulsson

 

Foto: Kekke Paulsson
Foto: Kekke Paulsson

För 21a året går Nordiska kyrkomusikkomposiet, där Sensus är medarrangör, av stapeln i Göteborg. Temat för årets inspirations och fortbildningsbok är Ett gemensamt kosmos och länk till en sammanfattning av boken hittar ni här. Programmet som pågår från torsdag till söndag äger rum i Högskolan för scen och musik och i stadens kyrkor.

 

14247848_10157505064035694_30592673_o
Orgeln är har en central plats i kyrkomusiken och på programmet har den ett eget spår och det finns även ett spår som heter Barn & orgel. Foto: Kekke Paulsson
14303803_10157505047265694_330632659_o
Konsert med Sanct Peders Ungdomskör från Randers i Danmark i Vasakyrkan Foto: Kekke Paulsson
14315771_10157505047190694_1485902286_o
Vasakyrkan Foto: Kekke Paulsson

 

Inga kommentarer »
Blogg

Himla religiöst i Skövde

Igår var jag i Skövde och körde den öppna föreläsningen ”Himla Religiöst” som bygger på Sensus koncept med den Multireligiösa Resväskan. Det var en liten entusiastisk skara som kom för att lyssna, tillsammans med en journalist från Skövde Nyheter, som tog bilder och gjorde en liten artikel med titeln ”Religion är svårt att förstå”.

Foto Anders Axelsson, Skövde Nyheter

Ett stort antal föremål med koppling till religion fanns uppdukade framför deltagarna. Buddhafigurer, krucifix, bönematta, diverse rituella föremål, symboler och kläder. Religionens praktiska sidor var en av de saker som berördes och de närvarande fick prova och utforska bland annat den judiska kippan och den muslimska slöjan. Enligt min erfarenhet blir det lättare att tala om religion när vi har något konkret och praktiskt att utgå från. Det finns också många intressanta beröringspunkter mellan till exempel klädkoder inom religionen och i samhällen i stort.

Under föreläsningen talade jag också en hel del om studien world values survey som ger en intressant bild av hur genomsnittssvensken ställer sig till religion, där Sverige framträder som ett av världens mest sekulära länder. Den visar också hur svenskar i genomsnitt är världens mest utpräglade individualister, där värderingar som självständighet, oberoende och självförverkligande står högt i kurs. Detta får också konsekvenser för svenskars inställning till religion, där många känner sig tveksamma till ”organiserad” religion men är mer intresserade av det lite luddiga begreppet ”andlighet” som ofta kan utformas mer efter individens egna behov.

Föreläsningen kommer också till Uddevalla 1 november och Göteborg 10 november. I ett tidigare inlägg skriver jag lite om konceptet med multireligiösa resväskan och utbildningen av nya ”multireligiösa guider” i Göteborg.

Igår var jag i Skövde och körde den öppna föreläsningen ”Himla Religiöst” som bygger på Sensus koncept med den Multireligiösa Resväskan. Det var en liten entusiastisk skara som kom för att lyssna, tillsammans med en journalist från Skövde Nyheter, som tog bilder och gjorde en liten artikel med titeln ”Religion är svårt att förstå”.

Foto Anders Axelsson, Skövde Nyheter

Ett stort antal föremål med koppling till religion fanns uppdukade framför deltagarna. Buddhafigurer, krucifix, bönematta, diverse rituella föremål, symboler och kläder. Religionens praktiska sidor var en av de saker som berördes och de närvarande fick prova och utforska bland annat den judiska kippan och den muslimska slöjan. Enligt min erfarenhet blir det lättare att tala om religion när vi har något konkret och praktiskt att utgå från. Det finns också många intressanta beröringspunkter mellan till exempel klädkoder inom religionen och i samhällen i stort.

Under föreläsningen talade jag också en hel del om studien world values survey som ger en intressant bild av hur genomsnittssvensken ställer sig till religion, där Sverige framträder som ett av världens mest sekulära länder. Den visar också hur svenskar i genomsnitt är världens mest utpräglade individualister, där värderingar som självständighet, oberoende och självförverkligande står högt i kurs. Detta får också konsekvenser för svenskars inställning till religion, där många känner sig tveksamma till ”organiserad” religion men är mer intresserade av det lite luddiga begreppet ”andlighet” som ofta kan utformas mer efter individens egna behov.

Föreläsningen kommer också till Uddevalla 1 november och Göteborg 10 november. I ett tidigare inlägg skriver jag lite om konceptet med multireligiösa resväskan och utbildningen av nya ”multireligiösa guider” i Göteborg.

Igår var jag i Skövde och körde den öppna föreläsningen ”Himla Religiöst” som bygger på Sensus koncept med den Multireligiösa Resväskan. Det var en liten entusiastisk skara som kom för att lyssna, tillsammans med en journalist från Skövde Nyheter, som tog bilder och gjorde en liten artikel med titeln ”Religion är svårt att förstå”.

Foto Anders Axelsson, Skövde Nyheter

Ett stort antal föremål med koppling till religion fanns uppdukade framför deltagarna. Buddhafigurer, krucifix, bönematta, diverse rituella föremål, symboler och kläder. Religionens praktiska sidor var en av de saker som berördes och de närvarande fick prova och utforska bland annat den judiska kippan och den muslimska slöjan. Enligt min erfarenhet blir det lättare att tala om religion när vi har något konkret och praktiskt att utgå från. Det finns också många intressanta beröringspunkter mellan till exempel klädkoder inom religionen och i samhällen i stort.

Under föreläsningen talade jag också en hel del om studien world values survey som ger en intressant bild av hur genomsnittssvensken ställer sig till religion, där Sverige framträder som ett av världens mest sekulära länder. Den visar också hur svenskar i genomsnitt är världens mest utpräglade individualister, där värderingar som självständighet, oberoende och självförverkligande står högt i kurs. Detta får också konsekvenser för svenskars inställning till religion, där många känner sig tveksamma till ”organiserad” religion men är mer intresserade av det lite luddiga begreppet ”andlighet” som ofta kan utformas mer efter individens egna behov.

Föreläsningen kommer också till Uddevalla 1 november och Göteborg 10 november. I ett tidigare inlägg skriver jag lite om konceptet med multireligiösa resväskan och utbildningen av nya ”multireligiösa guider” i Göteborg.

Inga kommentarer »
Blogg

Online Jazz Radio

jazz_radio

Gå till länken här för att lyssna på intervjuer och akustiska liveframträdanden inspelat förra onsdagen i Berlin.

 

jazz_radio

Gå till länken här för att lyssna på intervjuer och akustiska liveframträdanden inspelat förra onsdagen i Berlin.

 

jazz_radio

Gå till länken här för att lyssna på intervjuer och akustiska liveframträdanden inspelat förra onsdagen i Berlin.

 

Inga kommentarer »