Blogg

Trendigt med det övernaturliga

I DN kan vi läsa om hur alltfler svenskar fascineras av och dras till det övernaturliga eller paranormala, vilket nog många av oss redan märkt. Artikeln beskriver hur inrednings- och modebranschen i vår inkorporerat inslag från den nyandliga världen. Drömfångare skymtar i inredningstidningar och modeprogrammet “Stil” i P1 hade ett inslag om aurafotografering. Enligt en studie gjord av Föreningen Vetenskap och Folkbildning tror 37 % av svenskarna på “det övernaturliga”, vilket kanske också avspeglas i TV-tablån, med kvasidokumentära program om hemsökta hus och medium som löser mordgåtor. Andra ord som används för att ringa in dessa fenomen är nyandlighet eller new age

Alltfler är idag troende på sitt eget sätt.

Det intressanta i sammanhanget är att Sverige samtidigt brukar beskrivas som ett av de mest sekulära länderna i världen, där få svenskar kallar sig själva för religiösa. David Thurfjell beskriver i boken “Det Gudlösa Folket” hur religion istället kommit att förknippas med något pinsamt och förlegat, som mest har med “de andra” att göra och väldigt lite med en själv. Men samma person som skyr allt var religion heter kan alltså tro på saker som själavandring, spöken och healing. Det verkar alltså, menar vissa, som att behovet av en “tro” finns kvar, även om få väljer att klä den i religiösa termer.

Som tur är får även en religionsprofessor komma till tals i DN-artikeln. Professor Ann-Christine Hornborg klassar nyandligheten i all sin brokighet som en form av religion med individcentrerade riter som speglar samhällets värderingar. Hon pekar på hur nyandlighet passar vårt nyliberala, sekulariserade och individanpassande samhälle, där religiösa idéer och praktiker kommersialiserats och marknadsanpassats för att passa i tiden. Med andra ord är det kanske mest beteckningen och paketeringen som skiljer religionen och nyandligheten åt.

I DN kan vi läsa om hur alltfler svenskar fascineras av och dras till det övernaturliga eller paranormala, vilket nog många av oss redan märkt. Artikeln beskriver hur inrednings- och modebranschen i vår inkorporerat inslag från den nyandliga världen. Drömfångare skymtar i inredningstidningar och modeprogrammet “Stil” i P1 hade ett inslag om aurafotografering. Enligt en studie gjord av Föreningen Vetenskap och Folkbildning tror 37 % av svenskarna på “det övernaturliga”, vilket kanske också avspeglas i TV-tablån, med kvasidokumentära program om hemsökta hus och medium som löser mordgåtor. Andra ord som används för att ringa in dessa fenomen är nyandlighet eller new age

Alltfler är idag troende på sitt eget sätt.

Det intressanta i sammanhanget är att Sverige samtidigt brukar beskrivas som ett av de mest sekulära länderna i världen, där få svenskar kallar sig själva för religiösa. David Thurfjell beskriver i boken “Det Gudlösa Folket” hur religion istället kommit att förknippas med något pinsamt och förlegat, som mest har med “de andra” att göra och väldigt lite med en själv. Men samma person som skyr allt var religion heter kan alltså tro på saker som själavandring, spöken och healing. Det verkar alltså, menar vissa, som att behovet av en “tro” finns kvar, även om få väljer att klä den i religiösa termer.

Som tur är får även en religionsprofessor komma till tals i DN-artikeln. Professor Ann-Christine Hornborg klassar nyandligheten i all sin brokighet som en form av religion med individcentrerade riter som speglar samhällets värderingar. Hon pekar på hur nyandlighet passar vårt nyliberala, sekulariserade och individanpassande samhälle, där religiösa idéer och praktiker kommersialiserats och marknadsanpassats för att passa i tiden. Med andra ord är det kanske mest beteckningen och paketeringen som skiljer religionen och nyandligheten åt.

I DN kan vi läsa om hur alltfler svenskar fascineras av och dras till det övernaturliga eller paranormala, vilket nog många av oss redan märkt. Artikeln beskriver hur inrednings- och modebranschen i vår inkorporerat inslag från den nyandliga världen. Drömfångare skymtar i inredningstidningar och modeprogrammet “Stil” i P1 hade ett inslag om aurafotografering. Enligt en studie gjord av Föreningen Vetenskap och Folkbildning tror 37 % av svenskarna på “det övernaturliga”, vilket kanske också avspeglas i TV-tablån, med kvasidokumentära program om hemsökta hus och medium som löser mordgåtor. Andra ord som används för att ringa in dessa fenomen är nyandlighet eller new age

Alltfler är idag troende på sitt eget sätt.

Det intressanta i sammanhanget är att Sverige samtidigt brukar beskrivas som ett av de mest sekulära länderna i världen, där få svenskar kallar sig själva för religiösa. David Thurfjell beskriver i boken “Det Gudlösa Folket” hur religion istället kommit att förknippas med något pinsamt och förlegat, som mest har med “de andra” att göra och väldigt lite med en själv. Men samma person som skyr allt var religion heter kan alltså tro på saker som själavandring, spöken och healing. Det verkar alltså, menar vissa, som att behovet av en “tro” finns kvar, även om få väljer att klä den i religiösa termer.

Som tur är får även en religionsprofessor komma till tals i DN-artikeln. Professor Ann-Christine Hornborg klassar nyandligheten i all sin brokighet som en form av religion med individcentrerade riter som speglar samhällets värderingar. Hon pekar på hur nyandlighet passar vårt nyliberala, sekulariserade och individanpassande samhälle, där religiösa idéer och praktiker kommersialiserats och marknadsanpassats för att passa i tiden. Med andra ord är det kanske mest beteckningen och paketeringen som skiljer religionen och nyandligheten åt.

Skriv en kommentar

Prenumerera på bloggen via e-post