Blogg

I ett buddhisttempel nära dig…

Åtminstone om du råkar bo i Göteborg. Idag har almanacksgänget nämligen varit och hälsat på i buddhisttemplet Phat Quang i göteborgsförorten Hjällbo. Där firades idag Buddhas födelsedag, Vesak. Nu kanske vakna följare av multireligiösa almanackan frågar sig: firades inte Vesak redan 20 maj? Och svaret är: jo, förmodligen då också. Det exakta datumet varierar nämligen mellan olika traditioner.

Nåväl, att vara med om Buddhas födelsedag var helt klart en häftig upplevelse. Buddhistiska munkar, nunnor och lekmän från den vietnamesisk-buddhistiska traditionen samlades på förmiddagen vid det ståtligt utsmyckade templet. Buddhistiska flaggor vajade stilla i sommarvärmen och fantastiska dofter spreds från matvagnar och stånd med vietnamesisk mat. Ceremonin inleddes med munkar och nunnor som i procession gick från templet till altarna utomhus, där mat och rökelse offrades, och avslutades i templet där deltagarna fick hälla vatten över en Buddhafigur. Däremellan hann vi också med att äta lunch, bland annat vietnamesiska pannkakor och en makalöst god nudelsoppa som hette Bún Riêu.

Under dagen har jag hunnit reflektera lite över upplevelsen. Jag tänker bland annat på vilken oerhört central betydelse högtidsfiranden, kollektiva riter och ceremonier verkar ha i många människors liv. Jag tänker på alla leenden och all vördnad jag mötte i människors ansikten, men också på alla resurser och allt engagemang som måste krävts för ett sådant grandiost firande. Mycket av budskapet i ceremonin gick mig ju helt förbi, eftersom jag saknar språket och kunskapen att förstå alla symboler, bilder och recitationer. Ändå var det något så självklart och enkelt med ceremonin att min tvååriga dotter på bara några minuter förstod när det var dags att föra samman händerna och buga inför Buddhan.

Jag hann också tänka lite på det här med integration och assimilation. De som pratar om att “de andra” borde integrera sig bättre verkar med det ofta mena att de borde bli mer som oss, alltså vi svenskar som tillhör normen eller majoritetssamhället. De borde lära sig svenska, ta till sig våra seder och normer och sluta bo i segregerade områden med sina landsmän. Ändå är det svårt att tro att någon skulle resonera så när det gäller de vietnamesiska buddhister vi träffade idag. Buddhismen är nämligen en religion som många svenskar har en positiv, för att inte säga romantisk, bild av. Och då är det plötsligt inget problem med främmande ritualer, udda matkultur eller att folk talar dålig svenska. Då är det plötsligt tillåtet att vara annorlunda, ja kanske till och med positivt.

I nästa års almanacka kommer ni se resultatet av fotograf Anders Nicanders fotande idag. Tills dess får ni hålla till godo med mina iphone-foton…

Åtminstone om du råkar bo i Göteborg. Idag har almanacksgänget nämligen varit och hälsat på i buddhisttemplet Phat Quang i göteborgsförorten Hjällbo. Där firades idag Buddhas födelsedag, Vesak. Nu kanske vakna följare av multireligiösa almanackan frågar sig: firades inte Vesak redan 20 maj? Och svaret är: jo, förmodligen då också. Det exakta datumet varierar nämligen mellan olika traditioner.

Nåväl, att vara med om Buddhas födelsedag var helt klart en häftig upplevelse. Buddhistiska munkar, nunnor och lekmän från den vietnamesisk-buddhistiska traditionen samlades på förmiddagen vid det ståtligt utsmyckade templet. Buddhistiska flaggor vajade stilla i sommarvärmen och fantastiska dofter spreds från matvagnar och stånd med vietnamesisk mat. Ceremonin inleddes med munkar och nunnor som i procession gick från templet till altarna utomhus, där mat och rökelse offrades, och avslutades i templet där deltagarna fick hälla vatten över en Buddhafigur. Däremellan hann vi också med att äta lunch, bland annat vietnamesiska pannkakor och en makalöst god nudelsoppa som hette Bún Riêu.

Under dagen har jag hunnit reflektera lite över upplevelsen. Jag tänker bland annat på vilken oerhört central betydelse högtidsfiranden, kollektiva riter och ceremonier verkar ha i många människors liv. Jag tänker på alla leenden och all vördnad jag mötte i människors ansikten, men också på alla resurser och allt engagemang som måste krävts för ett sådant grandiost firande. Mycket av budskapet i ceremonin gick mig ju helt förbi, eftersom jag saknar språket och kunskapen att förstå alla symboler, bilder och recitationer. Ändå var det något så självklart och enkelt med ceremonin att min tvååriga dotter på bara några minuter förstod när det var dags att föra samman händerna och buga inför Buddhan.

Jag hann också tänka lite på det här med integration och assimilation. De som pratar om att “de andra” borde integrera sig bättre verkar med det ofta mena att de borde bli mer som oss, alltså vi svenskar som tillhör normen eller majoritetssamhället. De borde lära sig svenska, ta till sig våra seder och normer och sluta bo i segregerade områden med sina landsmän. Ändå är det svårt att tro att någon skulle resonera så när det gäller de vietnamesiska buddhister vi träffade idag. Buddhismen är nämligen en religion som många svenskar har en positiv, för att inte säga romantisk, bild av. Och då är det plötsligt inget problem med främmande ritualer, udda matkultur eller att folk talar dålig svenska. Då är det plötsligt tillåtet att vara annorlunda, ja kanske till och med positivt.

I nästa års almanacka kommer ni se resultatet av fotograf Anders Nicanders fotande idag. Tills dess får ni hålla till godo med mina iphone-foton…

Åtminstone om du råkar bo i Göteborg. Idag har almanacksgänget nämligen varit och hälsat på i buddhisttemplet Phat Quang i göteborgsförorten Hjällbo. Där firades idag Buddhas födelsedag, Vesak. Nu kanske vakna följare av multireligiösa almanackan frågar sig: firades inte Vesak redan 20 maj? Och svaret är: jo, förmodligen då också. Det exakta datumet varierar nämligen mellan olika traditioner.

Nåväl, att vara med om Buddhas födelsedag var helt klart en häftig upplevelse. Buddhistiska munkar, nunnor och lekmän från den vietnamesisk-buddhistiska traditionen samlades på förmiddagen vid det ståtligt utsmyckade templet. Buddhistiska flaggor vajade stilla i sommarvärmen och fantastiska dofter spreds från matvagnar och stånd med vietnamesisk mat. Ceremonin inleddes med munkar och nunnor som i procession gick från templet till altarna utomhus, där mat och rökelse offrades, och avslutades i templet där deltagarna fick hälla vatten över en Buddhafigur. Däremellan hann vi också med att äta lunch, bland annat vietnamesiska pannkakor och en makalöst god nudelsoppa som hette Bún Riêu.

Under dagen har jag hunnit reflektera lite över upplevelsen. Jag tänker bland annat på vilken oerhört central betydelse högtidsfiranden, kollektiva riter och ceremonier verkar ha i många människors liv. Jag tänker på alla leenden och all vördnad jag mötte i människors ansikten, men också på alla resurser och allt engagemang som måste krävts för ett sådant grandiost firande. Mycket av budskapet i ceremonin gick mig ju helt förbi, eftersom jag saknar språket och kunskapen att förstå alla symboler, bilder och recitationer. Ändå var det något så självklart och enkelt med ceremonin att min tvååriga dotter på bara några minuter förstod när det var dags att föra samman händerna och buga inför Buddhan.

Jag hann också tänka lite på det här med integration och assimilation. De som pratar om att “de andra” borde integrera sig bättre verkar med det ofta mena att de borde bli mer som oss, alltså vi svenskar som tillhör normen eller majoritetssamhället. De borde lära sig svenska, ta till sig våra seder och normer och sluta bo i segregerade områden med sina landsmän. Ändå är det svårt att tro att någon skulle resonera så när det gäller de vietnamesiska buddhister vi träffade idag. Buddhismen är nämligen en religion som många svenskar har en positiv, för att inte säga romantisk, bild av. Och då är det plötsligt inget problem med främmande ritualer, udda matkultur eller att folk talar dålig svenska. Då är det plötsligt tillåtet att vara annorlunda, ja kanske till och med positivt.

I nästa års almanacka kommer ni se resultatet av fotograf Anders Nicanders fotande idag. Tills dess får ni hålla till godo med mina iphone-foton…

Skriv en kommentar

Prenumerera på bloggen via e-post