Blogg

Tankar om Pokemon Go

pokemon goDet har varit en smått märklig sommar. Jag tänker på det alltmer oroväckande världsläget, med en rad terrorattentat, statskupp i Turkiet och en minst sagt kontroversiell amerikansk presidentkandidat. Och hur i allt detta allvar Pokemon go dök upp, och fick såväl gammal som ung att helt uppgå i den angelägna uppgiften att fånga små gulliga monster i sina mobiler. Fredrik Strage på DN kallar det, kanske med rätta, för “den största popkulturella utomhusupplevelsen någonsin“. Kontrasten blev på något sätt så tydlig. Medan vissa av oss kämpar för att överleva så ägnar andra av oss ivrigt åt att spela spel och leka. Men å andra sidan – bara för att det sker hemskheter i vår värld så betyder det kanske inte att vi skall sluta ha roligt? Kanske visar Pokemon Go på människans eviga behov av lek och förströelse, i det här fallet i en form som verkar ha fått en del positiva bieffekter. Stillasittandet minskar när folk istället ger sig ut för att leta virtuella monster. Det blir också en social aktivitet. SR rapporterar hur personer med diagnoser som Aspergers och autism tagit steget utanför dörren. Pokemon Go har till och med börjat användas i undervisningen i skolan genom att anordna “pedagogiska promenader” med spelet.

Till och med på Sensus i Göteborg har det efter sommaren börjat anordnas små promenader vid lunchtid, eller “pokenader” där medarbetare tillsammans spelar Pokemon Go. Kanske är det bara en tidsfråga innan Sensus eller något annat studieförbund erbjuder Pokemon Go-studiecirklar?

Alla är dock inte positiva, såklart. Enligt Aftonbladet har det strikt religiösa kungadömet Saudiarabien har förbjudit spelet eftersom det anses bryta mot islam och uppmuntra till tro på evolutionsteorin. Förmodligen är det ingen slump att det är just i ett av de mest fundamentalistiska och hårt kontrollerade länderna som vi ser ett sådant förbud. I ett samhälle där Gud och religionen förväntas vara nummer ett i människors liv kan även något så till synes harmlöst som ett mobilspel bli hotfullt.

pokemon goDet har varit en smått märklig sommar. Jag tänker på det alltmer oroväckande världsläget, med en rad terrorattentat, statskupp i Turkiet och en minst sagt kontroversiell amerikansk presidentkandidat. Och hur i allt detta allvar Pokemon go dök upp, och fick såväl gammal som ung att helt uppgå i den angelägna uppgiften att fånga små gulliga monster i sina mobiler. Fredrik Strage på DN kallar det, kanske med rätta, för “den största popkulturella utomhusupplevelsen någonsin“. Kontrasten blev på något sätt så tydlig. Medan vissa av oss kämpar för att överleva så ägnar andra av oss ivrigt åt att spela spel och leka. Men å andra sidan – bara för att det sker hemskheter i vår värld så betyder det kanske inte att vi skall sluta ha roligt? Kanske visar Pokemon Go på människans eviga behov av lek och förströelse, i det här fallet i en form som verkar ha fått en del positiva bieffekter. Stillasittandet minskar när folk istället ger sig ut för att leta virtuella monster. Det blir också en social aktivitet. SR rapporterar hur personer med diagnoser som Aspergers och autism tagit steget utanför dörren. Pokemon Go har till och med börjat användas i undervisningen i skolan genom att anordna “pedagogiska promenader” med spelet.

Till och med på Sensus i Göteborg har det efter sommaren börjat anordnas små promenader vid lunchtid, eller “pokenader” där medarbetare tillsammans spelar Pokemon Go. Kanske är det bara en tidsfråga innan Sensus eller något annat studieförbund erbjuder Pokemon Go-studiecirklar?

Alla är dock inte positiva, såklart. Enligt Aftonbladet har det strikt religiösa kungadömet Saudiarabien har förbjudit spelet eftersom det anses bryta mot islam och uppmuntra till tro på evolutionsteorin. Förmodligen är det ingen slump att det är just i ett av de mest fundamentalistiska och hårt kontrollerade länderna som vi ser ett sådant förbud. I ett samhälle där Gud och religionen förväntas vara nummer ett i människors liv kan även något så till synes harmlöst som ett mobilspel bli hotfullt.

pokemon goDet har varit en smått märklig sommar. Jag tänker på det alltmer oroväckande världsläget, med en rad terrorattentat, statskupp i Turkiet och en minst sagt kontroversiell amerikansk presidentkandidat. Och hur i allt detta allvar Pokemon go dök upp, och fick såväl gammal som ung att helt uppgå i den angelägna uppgiften att fånga små gulliga monster i sina mobiler. Fredrik Strage på DN kallar det, kanske med rätta, för “den största popkulturella utomhusupplevelsen någonsin“. Kontrasten blev på något sätt så tydlig. Medan vissa av oss kämpar för att överleva så ägnar andra av oss ivrigt åt att spela spel och leka. Men å andra sidan – bara för att det sker hemskheter i vår värld så betyder det kanske inte att vi skall sluta ha roligt? Kanske visar Pokemon Go på människans eviga behov av lek och förströelse, i det här fallet i en form som verkar ha fått en del positiva bieffekter. Stillasittandet minskar när folk istället ger sig ut för att leta virtuella monster. Det blir också en social aktivitet. SR rapporterar hur personer med diagnoser som Aspergers och autism tagit steget utanför dörren. Pokemon Go har till och med börjat användas i undervisningen i skolan genom att anordna “pedagogiska promenader” med spelet.

Till och med på Sensus i Göteborg har det efter sommaren börjat anordnas små promenader vid lunchtid, eller “pokenader” där medarbetare tillsammans spelar Pokemon Go. Kanske är det bara en tidsfråga innan Sensus eller något annat studieförbund erbjuder Pokemon Go-studiecirklar?

Alla är dock inte positiva, såklart. Enligt Aftonbladet har det strikt religiösa kungadömet Saudiarabien har förbjudit spelet eftersom det anses bryta mot islam och uppmuntra till tro på evolutionsteorin. Förmodligen är det ingen slump att det är just i ett av de mest fundamentalistiska och hårt kontrollerade länderna som vi ser ett sådant förbud. I ett samhälle där Gud och religionen förväntas vara nummer ett i människors liv kan även något så till synes harmlöst som ett mobilspel bli hotfullt.

Skriv en kommentar

Prenumerera på bloggen via e-post