Blogg

Julen – från midvinterblot till Kalle Anka

Få andra högtider har en så central plats i svenskars hjärtan som julen. För vissa står firandet av Jesus födelse i centrum, men för många är det främst en tid för att umgås med familjen, utbyta presenter och äta gott. Julen framställs främst som en kristen högtid, men faktum är att den är ett lapptäcke av olika religiösa traditioner och berättelser. Det är ingen slump att julen infaller nära vintersolståndet den 21 december. Efter den längsta natten kommer solen åter och dagarna blir längre och längre – sannerligen något att fira! I det förkristna Skandinavien firades vid denna tid midvinterblot. Solens återkomst firades genom att människor offrade till gudarna och frossade i mat och dryck. Det är också från denna tid ordet jul kommer. Ordets exakta betydelse vet man inte. Kanske betyder det kort och gott ”fest”.

Mithras fyllde också år 25 december.
Mithras fyllde också år 25 december.

Innan kristendomen blev statsreligion i romarriket firades högtiden Saturnalia mellan 17 och 23 december. Då stod guden Saturnus i centrum. Man utbytte presenter och hängav sig åt vilt firande. Sociala roller kastades om, herre och slav bytte plats med varandra och den vanliga ordningen sattes tillfälligt ur spel, något som inte alltid uppskattades av överheten. En av kristendomens främsta konkurrenter i romarriket, mithraismen, förlade guden Mithras födelse till 25 december. Den 25:e december firade romarna också Sol Invictus, den oövervinnerliga solens återkomst. Först på 300-talet började kristna att fira Jesus födelse, som då kopplades till samma datum, 25 december.  Att gamla högtider ges en ny betydelse när en ny religion får företräde är något som vi kan se i religioner världen över.

Det skulle dröja länge innan julen blev vad den är idag. Under medeltiden förknippades julen med fylleri, laglöshet och osedligt beteende – inte helt olikt det gamla romerska saturnalia-firandet. Under en period på 1600-talet förbjöds till och med julfirande i England. Först med Charles Dickens bok A Christmas Carol från 1843 började en annan bild av julen växa fram, där generositet och familjevärderingar kom i fokus. Många traditioner är nyare än vad man tror. Jultomten slog igenom i Skandinavien först på slutet av 1800-talet. Dessförinnan var det julbocken som gällde.

Traditioner förändras. Den svarta dockan i programmet från 30-talet har nu tagits bort av Disney.
Traditioner förändras. Den svarta dockan i programmet från 30-talet har nu tagits bort av Disney.

En typiskt svensk jultradition har blivit att titta på ”Kalle Ankas Julafton”. Programmet har visats i svensk TV sedan 1960 och ses av tre miljoner svenskar årligen. Det har varit nära att läggas ned några gånger, men Sveriges television har då mötts av så starka tittarreaktioner att de har fortsatt visa programmet.  När Disney för några år sedan beslutade sig för att rensa bort vissa otidsenliga och rasistiska sekvenser ur programmet, som den svarta dockan, blev det återigen upprörda reaktioner. Detta säger något om hur oerhört viktiga traditioner kan vara, oavsett om de har med religion att göra eller inte.

Vill du läsa mer om vilka högtider som firas under det kommande året, i samtliga världsreligioner, skaffa Sensus Multireligiösa almanacka!

Få andra högtider har en så central plats i svenskars hjärtan som julen. För vissa står firandet av Jesus födelse i centrum, men för många är det främst en tid för att umgås med familjen, utbyta presenter och äta gott. Julen framställs främst som en kristen högtid, men faktum är att den är ett lapptäcke av olika religiösa traditioner och berättelser. Det är ingen slump att julen infaller nära vintersolståndet den 21 december. Efter den längsta natten kommer solen åter och dagarna blir längre och längre – sannerligen något att fira! I det förkristna Skandinavien firades vid denna tid midvinterblot. Solens återkomst firades genom att människor offrade till gudarna och frossade i mat och dryck. Det är också från denna tid ordet jul kommer. Ordets exakta betydelse vet man inte. Kanske betyder det kort och gott ”fest”.

Mithras fyllde också år 25 december.
Mithras fyllde också år 25 december.

Innan kristendomen blev statsreligion i romarriket firades högtiden Saturnalia mellan 17 och 23 december. Då stod guden Saturnus i centrum. Man utbytte presenter och hängav sig åt vilt firande. Sociala roller kastades om, herre och slav bytte plats med varandra och den vanliga ordningen sattes tillfälligt ur spel, något som inte alltid uppskattades av överheten. En av kristendomens främsta konkurrenter i romarriket, mithraismen, förlade guden Mithras födelse till 25 december. Den 25:e december firade romarna också Sol Invictus, den oövervinnerliga solens återkomst. Först på 300-talet började kristna att fira Jesus födelse, som då kopplades till samma datum, 25 december.  Att gamla högtider ges en ny betydelse när en ny religion får företräde är något som vi kan se i religioner världen över.

Det skulle dröja länge innan julen blev vad den är idag. Under medeltiden förknippades julen med fylleri, laglöshet och osedligt beteende – inte helt olikt det gamla romerska saturnalia-firandet. Under en period på 1600-talet förbjöds till och med julfirande i England. Först med Charles Dickens bok A Christmas Carol från 1843 började en annan bild av julen växa fram, där generositet och familjevärderingar kom i fokus. Många traditioner är nyare än vad man tror. Jultomten slog igenom i Skandinavien först på slutet av 1800-talet. Dessförinnan var det julbocken som gällde.

Traditioner förändras. Den svarta dockan i programmet från 30-talet har nu tagits bort av Disney.
Traditioner förändras. Den svarta dockan i programmet från 30-talet har nu tagits bort av Disney.

En typiskt svensk jultradition har blivit att titta på ”Kalle Ankas Julafton”. Programmet har visats i svensk TV sedan 1960 och ses av tre miljoner svenskar årligen. Det har varit nära att läggas ned några gånger, men Sveriges television har då mötts av så starka tittarreaktioner att de har fortsatt visa programmet.  När Disney för några år sedan beslutade sig för att rensa bort vissa otidsenliga och rasistiska sekvenser ur programmet, som den svarta dockan, blev det återigen upprörda reaktioner. Detta säger något om hur oerhört viktiga traditioner kan vara, oavsett om de har med religion att göra eller inte.

Vill du läsa mer om vilka högtider som firas under det kommande året, i samtliga världsreligioner, skaffa Sensus Multireligiösa almanacka!

Få andra högtider har en så central plats i svenskars hjärtan som julen. För vissa står firandet av Jesus födelse i centrum, men för många är det främst en tid för att umgås med familjen, utbyta presenter och äta gott. Julen framställs främst som en kristen högtid, men faktum är att den är ett lapptäcke av olika religiösa traditioner och berättelser. Det är ingen slump att julen infaller nära vintersolståndet den 21 december. Efter den längsta natten kommer solen åter och dagarna blir längre och längre – sannerligen något att fira! I det förkristna Skandinavien firades vid denna tid midvinterblot. Solens återkomst firades genom att människor offrade till gudarna och frossade i mat och dryck. Det är också från denna tid ordet jul kommer. Ordets exakta betydelse vet man inte. Kanske betyder det kort och gott ”fest”.

Mithras fyllde också år 25 december.
Mithras fyllde också år 25 december.

Innan kristendomen blev statsreligion i romarriket firades högtiden Saturnalia mellan 17 och 23 december. Då stod guden Saturnus i centrum. Man utbytte presenter och hängav sig åt vilt firande. Sociala roller kastades om, herre och slav bytte plats med varandra och den vanliga ordningen sattes tillfälligt ur spel, något som inte alltid uppskattades av överheten. En av kristendomens främsta konkurrenter i romarriket, mithraismen, förlade guden Mithras födelse till 25 december. Den 25:e december firade romarna också Sol Invictus, den oövervinnerliga solens återkomst. Först på 300-talet började kristna att fira Jesus födelse, som då kopplades till samma datum, 25 december.  Att gamla högtider ges en ny betydelse när en ny religion får företräde är något som vi kan se i religioner världen över.

Det skulle dröja länge innan julen blev vad den är idag. Under medeltiden förknippades julen med fylleri, laglöshet och osedligt beteende – inte helt olikt det gamla romerska saturnalia-firandet. Under en period på 1600-talet förbjöds till och med julfirande i England. Först med Charles Dickens bok A Christmas Carol från 1843 började en annan bild av julen växa fram, där generositet och familjevärderingar kom i fokus. Många traditioner är nyare än vad man tror. Jultomten slog igenom i Skandinavien först på slutet av 1800-talet. Dessförinnan var det julbocken som gällde.

Traditioner förändras. Den svarta dockan i programmet från 30-talet har nu tagits bort av Disney.
Traditioner förändras. Den svarta dockan i programmet från 30-talet har nu tagits bort av Disney.

En typiskt svensk jultradition har blivit att titta på ”Kalle Ankas Julafton”. Programmet har visats i svensk TV sedan 1960 och ses av tre miljoner svenskar årligen. Det har varit nära att läggas ned några gånger, men Sveriges television har då mötts av så starka tittarreaktioner att de har fortsatt visa programmet.  När Disney för några år sedan beslutade sig för att rensa bort vissa otidsenliga och rasistiska sekvenser ur programmet, som den svarta dockan, blev det återigen upprörda reaktioner. Detta säger något om hur oerhört viktiga traditioner kan vara, oavsett om de har med religion att göra eller inte.

Vill du läsa mer om vilka högtider som firas under det kommande året, i samtliga världsreligioner, skaffa Sensus Multireligiösa almanacka!

Skriv en kommentar

Prenumerera på bloggen via e-post