Blogg

Stanna upp och reflektera – vad kan jag göra annorlunda?

I sin bok Rektors ledarskap försöker Sören Augustinsson och Margarethe Brynolf tillhandahålla verktyg som ska göra det möjligt för skolledare att bättre förstå och hantera sin vardag som ledare. Lyckas dom? Jag vet inte. Dels har jag faktiskt bara läst knappt halva boken, än så länge, och dels är jag ingen skolledare. Men jag har alltid fascinerats av organisationer – struktur, kultur, kommunikation, motivation, formellt och informellt ledarskap. Det är också anledningen till att jag läser boken Rektors ledarskap just nu, den ingår som kurslitteratur i en kurs jag läser.

Tidigt i boken skriver författarna om energi som något som blir till av våra handlingar och vår förmåga att möta och ta itu med vardagsproblem. I sammanhang där det finns energi ser vi möjligheter snarare än hinder, allt är lättare och roligare och vi känner oss nöjda. Jag tänker mig att detsamma kan gälla även för andra sammanhang än min arbetsplats.

En bit in i kapitlet om energi uppmanas läsaren att stanna upp och fundera.

Vi vill be läsaren fundera, inte bara över vad som påverkar och ger oss själva energi på våra arbetsplatser eller i det egna arbetslaget, utan också över vad vi skulle kunna göra annorlunda för att skapa mer energi och därmed också arbetsglädje!*

– Vilken bra idé! utbrast min hjärna. Kanske delvis för att detta är två frågor som kan besvaras med hjälp av att skriva listor, en av mina favoritsysselsättningar. Nu vill jag uppmana dig att stanna upp, fundera och gärna också kommentera:

  • Vad påverkar och ger dig energi i det sammanhang där du befinner dig?
  • Vad kan du göra annorlunda för att skapa mer energi i det sammanhang där du befinner dig?

Att få reflektera över energi är naturligtvis inte den enda behållningen av boken Rektors ledarskap, men väl ett par sidor som inspirerade mig. Låna gärna boken på närmsta bibliotek och läs igenom. Om du, olikt mig, inte behöver skriva en tenta med boken som utgångspunkt går det ju faktiskt utmärkt att bara läsa just det som intresserar dig.

* Augustinsson, S. & Brynolf, M. (2012). Rektors ledarskap: komplexitet och förändring, s 16. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

I en bok som heter Rektors ledarskap försöker författarna förklara hur en rektor eller ledare i en skola ska kunna förstå och hantera sin vardag. Lyckas dom? Jag vet inte. Jag har bara läst knappt halva boken, än så länge. Och jag är inte rektor eller ledare. Men jag har alltid tyckt om att fundera på organisationer – hur dom är uppbyggda, hur personer i organisationen pratar med varandra och vem som bestämmer. Det är  därför jag läser boken Rektors ledarskap just nu, den ingår som kurslitteratur i en kurs jag läser på universitetet.

Tidigt i boken skriver författarna om energi som något som blir till av våra handlingar och vår förmåga att möta och ta tag i problem som kan uppstå i vardagen. Där det finns energi ser vi möjligheter mer än vad vi ser hinder, allt är lättare och roligare och vi känner oss nöjda. Jag tänker att det är likadant andra sammanhang, även dom som inte är min arbetsplats.

En bit in i kapitlet om energi uppmanas läsaren att stanna upp och fundera över vad som ger en energi på arbetsplatsen och vad vi kan göra annorlunda för att skapa mer energi för våra kollegor.

– Vilken bra idé! lät det i min hjärna. Kanske för att jag gärna skriver listor och dessa funderingar kan man enkelt skriva in i listor. Nu vill jag att du stannar upp, funderar och kommenterar:

  • Vad påverkar och ger dig energi i det sammanhang där du befinner dig?
  • Vad kan du göra annorlunda för att skapa mer energi i det sammanhang där du befinner dig?

Energi på arbetsplatsen är naturligtvis inte det enda som står i boken Rektors ledarskap. Låna gärna boken på närmsta bibliotek och läs igenom. Det går utmärkt att bara läsa just det som intresserar dig.

Boken: Augustinsson, S. & Brynolf, M. (2012). Rektors ledarskap: komplexitet och förändring. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

I sin bok Rektors ledarskap försöker Sören Augustinsson och Margarethe Brynolf tillhandahålla verktyg som ska göra det möjligt för skolledare att bättre förstå och hantera sin vardag som ledare. Lyckas dom? Jag vet inte. Dels har jag faktiskt bara läst knappt halva boken, än så länge, och dels är jag ingen skolledare. Men jag har alltid fascinerats av organisationer – struktur, kultur, kommunikation, motivation, formellt och informellt ledarskap. Det är också anledningen till att jag läser boken Rektors ledarskap just nu, den ingår som kurslitteratur i en kurs jag läser.

Tidigt i boken skriver författarna om energi som något som blir till av våra handlingar och vår förmåga att möta och ta itu med vardagsproblem. I sammanhang där det finns energi ser vi möjligheter snarare än hinder, allt är lättare och roligare och vi känner oss nöjda. Jag tänker mig att detsamma kan gälla även för andra sammanhang än min arbetsplats.

En bit in i kapitlet om energi uppmanas läsaren att stanna upp och fundera.

Vi vill be läsaren fundera, inte bara över vad som påverkar och ger oss själva energi på våra arbetsplatser eller i det egna arbetslaget, utan också över vad vi skulle kunna göra annorlunda för att skapa mer energi och därmed också arbetsglädje!*

– Vilken bra idé! utbrast min hjärna. Kanske delvis för att detta är två frågor som kan besvaras med hjälp av att skriva listor, en av mina favoritsysselsättningar. Nu vill jag uppmana dig att stanna upp, fundera och gärna också kommentera:

  • Vad påverkar och ger dig energi i det sammanhang där du befinner dig?
  • Vad kan du göra annorlunda för att skapa mer energi i det sammanhang där du befinner dig?

Att få reflektera över energi är naturligtvis inte den enda behållningen av boken Rektors ledarskap, men väl ett par sidor som inspirerade mig. Låna gärna boken på närmsta bibliotek och läs igenom. Om du, olikt mig, inte behöver skriva en tenta med boken som utgångspunkt går det ju faktiskt utmärkt att bara läsa just det som intresserar dig.

* Augustinsson, S. & Brynolf, M. (2012). Rektors ledarskap: komplexitet och förändring, s 16. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Inga kommentarer »
Blogg

Kurs i kritiskt tänkande i Göteborg

Var månlandningen en bluff? En av många konspirationsteorier.

Hur vet jag vad som är sant? Vad är ett bra argument? Vem avgör vad som är vetenskap eller inte? Nu erbjuder Sensus i Göteborg äntligen en kurs i kritiskt tänkande med start 14 september.

I dagens uppkopplade samhälle bombarderas vi med information som aldrig förr. De gamla medierna har fått konkurrens av alternativa nyhetssidor, bloggar och sociala medier. Att dela information kräver bara ett knapptryck, men hur pass väl hanterar vi informationen?

Flera studier visar att de flesta av oss bara läser rubrikerna innan vi ‘gillar’ en artikel och sedan delar vidare. Under ytan finns ett underliggande problem – med undantag från videoklipp på söta katter – i vilken information som delas, hur vi hanterar den samt om den är tillförlitlig. Ska vi verkligen tro på allt vi läser? Hur avgör vi om något är sant, eller vad som är ett bra argument?

Kursen tar bland annat upp kognitiva bias, konspirationsteorier, argumentationsteori och vetenskaplig metod. Du får med dig metoder och verktyg för att kritiskt kunna granska olika typer av information. Kursledare är Pierre Simonsson som bland annat har studerat filosofi, kognitionsvetenskap och psykologi.

Anmäl dig här!

Youtubekanalen School of life bjuder på en insiktsfull analys av konspirationsteorier, som är ett av de spännande ämnen som tas upp i kursen.

Var månlandningen en bluff? En av många konspirationsteorier.

Hur vet jag vad som är sant? Vad är ett bra argument? Vem avgör vad som är vetenskap eller inte? Nu erbjuder Sensus i Göteborg äntligen en kurs i kritiskt tänkande med start 14 september.

I dagens uppkopplade samhälle bombarderas vi med information som aldrig förr. De gamla medierna har fått konkurrens av alternativa nyhetssidor, bloggar och sociala medier. Att dela information kräver bara ett knapptryck, men hur pass väl hanterar vi informationen?

Flera studier visar att de flesta av oss bara läser rubrikerna innan vi ‘gillar’ en artikel och sedan delar vidare. Under ytan finns ett underliggande problem – med undantag från videoklipp på söta katter – i vilken information som delas, hur vi hanterar den samt om den är tillförlitlig. Ska vi verkligen tro på allt vi läser? Hur avgör vi om något är sant, eller vad som är ett bra argument?

Kursen tar bland annat upp kognitiva bias, konspirationsteorier, argumentationsteori och vetenskaplig metod. Du får med dig metoder och verktyg för att kritiskt kunna granska olika typer av information. Kursledare är Pierre Simonsson som bland annat har studerat filosofi, kognitionsvetenskap och psykologi.

Anmäl dig här!

Youtubekanalen School of life bjuder på en insiktsfull analys av konspirationsteorier, som är ett av de spännande ämnen som tas upp i kursen.

Var månlandningen en bluff? En av många konspirationsteorier.

Hur vet jag vad som är sant? Vad är ett bra argument? Vem avgör vad som är vetenskap eller inte? Nu erbjuder Sensus i Göteborg äntligen en kurs i kritiskt tänkande med start 14 september.

I dagens uppkopplade samhälle bombarderas vi med information som aldrig förr. De gamla medierna har fått konkurrens av alternativa nyhetssidor, bloggar och sociala medier. Att dela information kräver bara ett knapptryck, men hur pass väl hanterar vi informationen?

Flera studier visar att de flesta av oss bara läser rubrikerna innan vi ‘gillar’ en artikel och sedan delar vidare. Under ytan finns ett underliggande problem – med undantag från videoklipp på söta katter – i vilken information som delas, hur vi hanterar den samt om den är tillförlitlig. Ska vi verkligen tro på allt vi läser? Hur avgör vi om något är sant, eller vad som är ett bra argument?

Kursen tar bland annat upp kognitiva bias, konspirationsteorier, argumentationsteori och vetenskaplig metod. Du får med dig metoder och verktyg för att kritiskt kunna granska olika typer av information. Kursledare är Pierre Simonsson som bland annat har studerat filosofi, kognitionsvetenskap och psykologi.

Anmäl dig här!

Youtubekanalen School of life bjuder på en insiktsfull analys av konspirationsteorier, som är ett av de spännande ämnen som tas upp i kursen.

Inga kommentarer »
Blogg

Mitt möte med Nordiska Motståndsrörelsen

Jag har nog alltid hyst en skräckblandad fascination för alla typer av extrema politiska och religiösa rörelser. I somras fick jag genom Sensus chansen att vara med under Almedalsveckan i Visby. Det som var den stora nyheten och debattämnet i år var att den nationalsocialistiska organisationen Nordiska Motståndsrörelsen för första gången fanns på plats med ett tält. (Förmodligen blir det av förklarliga skäl också sista gången om man ska tro arrangörerna. SvD) Jag var en av dem som pratade med medlemmar från Nordiska Motståndsrörelsen och slutet av artikeln finns ett filmklipp från detta möte.

Redan här kan en ju ställa sig frågan om det ens är moraliskt försvarbart att ”ta diskussionen” med personer som företräder en så extrem politisk ideologi som nationalsocialism. En ideologi som inte bara står i bjärt kontrast till demokrati, antirasism, mångfald, feminism och liberala värderingar utan också vill rensa hela norden från ”rasfrämlingar” genom att skicka tillbaka alla som inte tillhör den ”nordiska rasen”. Tjänar det något till att prata med dessa människor och i så fall varför? Kommer någon upphöra att vara nazist om jag lyckas presentera tillräckligt bra motargument? Förmodligen inte, även om det säkerligen går att så frön av tvivel. Men min ingång blev snarare att ställa frågor och följdfrågor för att få en större förståelse för vad de faktiskt tror på och varför, hur de ser på världen och hur de tycker att samhället bör formas.

Jag var inte den enda som var nyfiken för när jag kom dit fanns redan skaror av människor på plats. Vissa var inbegripna i mer eller mindre vilda diskussioner med företrädare för organisationen, medan andra stod och lyssnade eller filmade med sina mobiler. Det kändes smått surrealistiskt att stå där och prata med människor som på allvar företräder en politisk ideologi som nog många uppfattat som förpassad till historiens skräphög. DN:s ledarredaktion sammanfattar min känsla rätt bra när de skriver: ” Det är lätt att förstå att somliga inte riktigt vill ta detta till sig. Det är en försvarsmekanism att vilja vifta bort och trivialisera, liksom att skratta. …det finns också en tendens att inte vilja kännas vid att nazister är nazister. Att betrakta allt som en bagatell, en kittlande lek, som om nazister är så bisarra att de nog knappt finns på riktigt.” (DN)

Det märktes snart att flera företrädare på plats var både pålästa, välformulerade och bra på att argumentera, vilket kanske blir provocerande för vissa att höra. Men det är egentligen inte konstigare än att alla som har en väldigt avvikande eller konspiratorisk uppfattning i mycket högre grad tvingas läsa på och slipa på sina argument. Detta ställer stora krav på den som ger sig in i diskussionen. Hur lätt skulle det till exempel vara att argumentera mot någon som tror att månlandningarna var en bluff och som kan rabbla tusen olika källor och har utförliga svar på alla dina följdfrågor? Det betyder givetvis inte att personen har rätt, snarare att du behöver samla argument och läsa på mer själv, hur absurd uppfattningen än kan verka.

För Nordiska motståndsrörelsen är idén om en konspiration helt central och de förnekar mycket av den historieskrivning som många inte ens tänkt på att ifrågasätta. Enligt de jag fick chansen att prata med har förintelsen inte ägt rum. Bevis är fabricerade och vittnen ljuger. Världen styrs av en liten elit, ”globalisterna” (som verkar vara en omskrivning för judarna), som vill lägga världen under sina fötter, framförallt genom att försvaga den vita rasen. Någon gav uttryck för att vaccinationer är farliga och en del av konspirationen, likaså GMO-grödor. Flera lyfte särskilt fram hbtq-rörelsen eller ”homolobbyn” som de kallar den som ett stort hot mot den vita rasen. Visionen för framtidens värld (som jag uppfattade saken) är etniskt homogena grupper eller ”raser” som lever åtskilt från varandra i sina egna nationer.  Förmodligen är dessa uppfattningar så främmande för många av oss som läser detta att vi inte ens vet var vi skulle börja för att bemöta dem. Men genom att ta dessa åsikter och värderingar på allvar så kan vi också bli stärkta och mer grundade i vår egen uppfattning. Nästan alla som du pratar med i dagens Sverige kommer säga sig vara för demokrati, allas lika värde, jämställdhet och mångfald. Men dessa ideal och värderingar som känns så självklara behöver också grundas på något, de behöver motiveras. Ta allas lika värde som exempel. Vad menar vi med uttrycket? Vad består detta värde i och vad är det som säger att det är lika för alla? Dessa slags värderingar måste ständigt erövras på nytt för att de ska betyda något, särskilt idag när de är mer hotade än på länge. Här har Sensus och folkbildningen en viktig roll att spela.

Och så var det filmklippet då. En bit in i filmen kommer jag in i samtalet med presstalesmannen Pär Öberg. Det blev väldigt improviserat och jag ställde mestadels öppna frågor för att få en bild av vad de har för världsbild, värderingar och vision för framtiden.

Jag har nog alltid hyst en skräckblandad fascination för alla typer av extrema politiska och religiösa rörelser. I somras fick jag genom Sensus chansen att vara med under Almedalsveckan i Visby. Det som var den stora nyheten och debattämnet i år var att den nationalsocialistiska organisationen Nordiska Motståndsrörelsen för första gången fanns på plats med ett tält. (Förmodligen blir det av förklarliga skäl också sista gången om man ska tro arrangörerna. SvD) Jag var en av dem som pratade med medlemmar från Nordiska Motståndsrörelsen och slutet av artikeln finns ett filmklipp från detta möte.

Redan här kan en ju ställa sig frågan om det ens är moraliskt försvarbart att ”ta diskussionen” med personer som företräder en så extrem politisk ideologi som nationalsocialism. En ideologi som inte bara står i bjärt kontrast till demokrati, antirasism, mångfald, feminism och liberala värderingar utan också vill rensa hela norden från ”rasfrämlingar” genom att skicka tillbaka alla som inte tillhör den ”nordiska rasen”. Tjänar det något till att prata med dessa människor och i så fall varför? Kommer någon upphöra att vara nazist om jag lyckas presentera tillräckligt bra motargument? Förmodligen inte, även om det säkerligen går att så frön av tvivel. Men min ingång blev snarare att ställa frågor och följdfrågor för att få en större förståelse för vad de faktiskt tror på och varför, hur de ser på världen och hur de tycker att samhället bör formas.

Jag var inte den enda som var nyfiken för när jag kom dit fanns redan skaror av människor på plats. Vissa var inbegripna i mer eller mindre vilda diskussioner med företrädare för organisationen, medan andra stod och lyssnade eller filmade med sina mobiler. Det kändes smått surrealistiskt att stå där och prata med människor som på allvar företräder en politisk ideologi som nog många uppfattat som förpassad till historiens skräphög. DN:s ledarredaktion sammanfattar min känsla rätt bra när de skriver: ” Det är lätt att förstå att somliga inte riktigt vill ta detta till sig. Det är en försvarsmekanism att vilja vifta bort och trivialisera, liksom att skratta. …det finns också en tendens att inte vilja kännas vid att nazister är nazister. Att betrakta allt som en bagatell, en kittlande lek, som om nazister är så bisarra att de nog knappt finns på riktigt.” (DN)

Det märktes snart att flera företrädare på plats var både pålästa, välformulerade och bra på att argumentera, vilket kanske blir provocerande för vissa att höra. Men det är egentligen inte konstigare än att alla som har en väldigt avvikande eller konspiratorisk uppfattning i mycket högre grad tvingas läsa på och slipa på sina argument. Detta ställer stora krav på den som ger sig in i diskussionen. Hur lätt skulle det till exempel vara att argumentera mot någon som tror att månlandningarna var en bluff och som kan rabbla tusen olika källor och har utförliga svar på alla dina följdfrågor? Det betyder givetvis inte att personen har rätt, snarare att du behöver samla argument och läsa på mer själv, hur absurd uppfattningen än kan verka.

För Nordiska motståndsrörelsen är idén om en konspiration helt central och de förnekar mycket av den historieskrivning som många inte ens tänkt på att ifrågasätta. Enligt de jag fick chansen att prata med har förintelsen inte ägt rum. Bevis är fabricerade och vittnen ljuger. Världen styrs av en liten elit, ”globalisterna” (som verkar vara en omskrivning för judarna), som vill lägga världen under sina fötter, framförallt genom att försvaga den vita rasen. Någon gav uttryck för att vaccinationer är farliga och en del av konspirationen, likaså GMO-grödor. Flera lyfte särskilt fram hbtq-rörelsen eller ”homolobbyn” som de kallar den som ett stort hot mot den vita rasen. Visionen för framtidens värld (som jag uppfattade saken) är etniskt homogena grupper eller ”raser” som lever åtskilt från varandra i sina egna nationer.  Förmodligen är dessa uppfattningar så främmande för många av oss som läser detta att vi inte ens vet var vi skulle börja för att bemöta dem. Men genom att ta dessa åsikter och värderingar på allvar så kan vi också bli stärkta och mer grundade i vår egen uppfattning. Nästan alla som du pratar med i dagens Sverige kommer säga sig vara för demokrati, allas lika värde, jämställdhet och mångfald. Men dessa ideal och värderingar som känns så självklara behöver också grundas på något, de behöver motiveras. Ta allas lika värde som exempel. Vad menar vi med uttrycket? Vad består detta värde i och vad är det som säger att det är lika för alla? Dessa slags värderingar måste ständigt erövras på nytt för att de ska betyda något, särskilt idag när de är mer hotade än på länge. Här har Sensus och folkbildningen en viktig roll att spela.

Och så var det filmklippet då. En bit in i filmen kommer jag in i samtalet med presstalesmannen Pär Öberg. Det blev väldigt improviserat och jag ställde mestadels öppna frågor för att få en bild av vad de har för världsbild, värderingar och vision för framtiden.

Jag har nog alltid hyst en skräckblandad fascination för alla typer av extrema politiska och religiösa rörelser. I somras fick jag genom Sensus chansen att vara med under Almedalsveckan i Visby. Det som var den stora nyheten och debattämnet i år var att den nationalsocialistiska organisationen Nordiska Motståndsrörelsen för första gången fanns på plats med ett tält. (Förmodligen blir det av förklarliga skäl också sista gången om man ska tro arrangörerna. SvD) Jag var en av dem som pratade med medlemmar från Nordiska Motståndsrörelsen och slutet av artikeln finns ett filmklipp från detta möte.

Redan här kan en ju ställa sig frågan om det ens är moraliskt försvarbart att ”ta diskussionen” med personer som företräder en så extrem politisk ideologi som nationalsocialism. En ideologi som inte bara står i bjärt kontrast till demokrati, antirasism, mångfald, feminism och liberala värderingar utan också vill rensa hela norden från ”rasfrämlingar” genom att skicka tillbaka alla som inte tillhör den ”nordiska rasen”. Tjänar det något till att prata med dessa människor och i så fall varför? Kommer någon upphöra att vara nazist om jag lyckas presentera tillräckligt bra motargument? Förmodligen inte, även om det säkerligen går att så frön av tvivel. Men min ingång blev snarare att ställa frågor och följdfrågor för att få en större förståelse för vad de faktiskt tror på och varför, hur de ser på världen och hur de tycker att samhället bör formas.

Jag var inte den enda som var nyfiken för när jag kom dit fanns redan skaror av människor på plats. Vissa var inbegripna i mer eller mindre vilda diskussioner med företrädare för organisationen, medan andra stod och lyssnade eller filmade med sina mobiler. Det kändes smått surrealistiskt att stå där och prata med människor som på allvar företräder en politisk ideologi som nog många uppfattat som förpassad till historiens skräphög. DN:s ledarredaktion sammanfattar min känsla rätt bra när de skriver: ” Det är lätt att förstå att somliga inte riktigt vill ta detta till sig. Det är en försvarsmekanism att vilja vifta bort och trivialisera, liksom att skratta. …det finns också en tendens att inte vilja kännas vid att nazister är nazister. Att betrakta allt som en bagatell, en kittlande lek, som om nazister är så bisarra att de nog knappt finns på riktigt.” (DN)

Det märktes snart att flera företrädare på plats var både pålästa, välformulerade och bra på att argumentera, vilket kanske blir provocerande för vissa att höra. Men det är egentligen inte konstigare än att alla som har en väldigt avvikande eller konspiratorisk uppfattning i mycket högre grad tvingas läsa på och slipa på sina argument. Detta ställer stora krav på den som ger sig in i diskussionen. Hur lätt skulle det till exempel vara att argumentera mot någon som tror att månlandningarna var en bluff och som kan rabbla tusen olika källor och har utförliga svar på alla dina följdfrågor? Det betyder givetvis inte att personen har rätt, snarare att du behöver samla argument och läsa på mer själv, hur absurd uppfattningen än kan verka.

För Nordiska motståndsrörelsen är idén om en konspiration helt central och de förnekar mycket av den historieskrivning som många inte ens tänkt på att ifrågasätta. Enligt de jag fick chansen att prata med har förintelsen inte ägt rum. Bevis är fabricerade och vittnen ljuger. Världen styrs av en liten elit, ”globalisterna” (som verkar vara en omskrivning för judarna), som vill lägga världen under sina fötter, framförallt genom att försvaga den vita rasen. Någon gav uttryck för att vaccinationer är farliga och en del av konspirationen, likaså GMO-grödor. Flera lyfte särskilt fram hbtq-rörelsen eller ”homolobbyn” som de kallar den som ett stort hot mot den vita rasen. Visionen för framtidens värld (som jag uppfattade saken) är etniskt homogena grupper eller ”raser” som lever åtskilt från varandra i sina egna nationer.  Förmodligen är dessa uppfattningar så främmande för många av oss som läser detta att vi inte ens vet var vi skulle börja för att bemöta dem. Men genom att ta dessa åsikter och värderingar på allvar så kan vi också bli stärkta och mer grundade i vår egen uppfattning. Nästan alla som du pratar med i dagens Sverige kommer säga sig vara för demokrati, allas lika värde, jämställdhet och mångfald. Men dessa ideal och värderingar som känns så självklara behöver också grundas på något, de behöver motiveras. Ta allas lika värde som exempel. Vad menar vi med uttrycket? Vad består detta värde i och vad är det som säger att det är lika för alla? Dessa slags värderingar måste ständigt erövras på nytt för att de ska betyda något, särskilt idag när de är mer hotade än på länge. Här har Sensus och folkbildningen en viktig roll att spela.

Och så var det filmklippet då. En bit in i filmen kommer jag in i samtalet med presstalesmannen Pär Öberg. Det blev väldigt improviserat och jag ställde mestadels öppna frågor för att få en bild av vad de har för världsbild, värderingar och vision för framtiden.

Inga kommentarer »
Blogg

Mänsklig hållbarhet – Sensus i Almedalen

Välkommen till ideella trädgården den 6 juli. Vi bjuder på en heldag skapad tillsammans med våra medlemsorganisationer och samarbetspartners på temat Mänsklig hållbarhet. Du hittar oss på Birgersgränd nr 7, ingång från Almedalsparken.

PROGRAM

09.00-09.45
Vem hjälper mig när jag inte orkar?
Om att vara närstående till någon som har en ätstörning.
Arrangör: Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar.
>> Läs mer

10.00-10.45
Att bemöta hat – strategier för ett öppet samhälle.
Arrangör: IM, Individuell Människohjälp och Civil Rights Defenders.
>> Läs mer

11.00-11.45
Satir – en kamp mot makten eller om makten?
Arrangör: Arbetets museum.
>> Läs mer

12.00-12.45
Hur ska samhället lösa stödet till efterlevande barn och unga?
Arrangör: SAMS och Randiga huset.
>> Läs mer

13.15-14.00
Det minskande demokratiska utrymmet och rätten att vara fri att förändra.
Arrangör: Svenska kyrkans internationella arbete.
>> Läs mer

14.15-15.00
Skälen och själen bakom sjalen.
Arrangör: Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa.
>> Läs mer

15.15-16.00
Barnombud för barns bästa i samband med vårdnadstvist.
Arrangör: Sveriges Makalösa Föräldrar.
>> Läs mer

16.15-17.00
Vilka är välkomna? Ett samtal om hur vi skapar en inkluderande verksamhet.
Arrangör: Scouterna.
>> Läs mer

17.00
Avslutsmingel och certifiering av Sensusledare.
Vi bjuder på dryck och tilltugg.

Välkommen till ideella trädgården den 6 juli. Vi bjuder på en heldag skapad tillsammans med våra medlemsorganisationer och samarbetspartners på temat Mänsklig hållbarhet. Du hittar oss på Birgersgränd nr 7, ingång från Almedalsparken.

PROGRAM

09.00-09.45
Vem hjälper mig när jag inte orkar?
Om att vara närstående till någon som har en ätstörning.
Arrangör: Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar.
>> Läs mer

10.00-10.45
Att bemöta hat – strategier för ett öppet samhälle.
Arrangör: IM, Individuell Människohjälp och Civil Rights Defenders.
>> Läs mer

11.00-11.45
Satir – en kamp mot makten eller om makten?
Arrangör: Arbetets museum.
>> Läs mer

12.00-12.45
Hur ska samhället lösa stödet till efterlevande barn och unga?
Arrangör: SAMS och Randiga huset.
>> Läs mer

13.15-14.00
Det minskande demokratiska utrymmet och rätten att vara fri att förändra.
Arrangör: Svenska kyrkans internationella arbete.
>> Läs mer

14.15-15.00
Skälen och själen bakom sjalen.
Arrangör: Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa.
>> Läs mer

15.15-16.00
Barnombud för barns bästa i samband med vårdnadstvist.
Arrangör: Sveriges Makalösa Föräldrar.
>> Läs mer

16.15-17.00
Vilka är välkomna? Ett samtal om hur vi skapar en inkluderande verksamhet.
Arrangör: Scouterna.
>> Läs mer

17.00
Avslutsmingel och certifiering av Sensusledare.
Vi bjuder på dryck och tilltugg.

Välkommen till ideella trädgården den 6 juli. Vi bjuder på en heldag skapad tillsammans med våra medlemsorganisationer och samarbetspartners på temat Mänsklig hållbarhet. Du hittar oss på Birgersgränd nr 7, ingång från Almedalsparken.

PROGRAM

09.00-09.45
Vem hjälper mig när jag inte orkar?
Om att vara närstående till någon som har en ätstörning.
Arrangör: Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar.
>> Läs mer

10.00-10.45
Att bemöta hat – strategier för ett öppet samhälle.
Arrangör: IM, Individuell Människohjälp och Civil Rights Defenders.
>> Läs mer

11.00-11.45
Satir – en kamp mot makten eller om makten?
Arrangör: Arbetets museum.
>> Läs mer

12.00-12.45
Hur ska samhället lösa stödet till efterlevande barn och unga?
Arrangör: SAMS och Randiga huset.
>> Läs mer

13.15-14.00
Det minskande demokratiska utrymmet och rätten att vara fri att förändra.
Arrangör: Svenska kyrkans internationella arbete.
>> Läs mer

14.15-15.00
Skälen och själen bakom sjalen.
Arrangör: Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa.
>> Läs mer

15.15-16.00
Barnombud för barns bästa i samband med vårdnadstvist.
Arrangör: Sveriges Makalösa Föräldrar.
>> Läs mer

16.15-17.00
Vilka är välkomna? Ett samtal om hur vi skapar en inkluderande verksamhet.
Arrangör: Scouterna.
>> Läs mer

17.00
Avslutsmingel och certifiering av Sensusledare.
Vi bjuder på dryck och tilltugg.

Inga kommentarer »
Blogg

Välkommen till Mötesplats engagemang

Välkommen till Mötesplats engagemang den 11-12 oktober på Sigtuna stiftelsen. Här har du möjlighet att utmana dig själv och din organisation i samtal med andra. Låt dig inspireras, möta, delta och dela. Vi testar nya former för möten och lärande.

Var med och bidra med ditt engagemang!

Mötesplats engagemang arrangeras för sjätte året i rad! Läs mer om programmet och gör din anmälan på sensus.se/engagemang.

 

Välkommen till Mötesplats engagemang den 11-12 oktober på Sigtuna stiftelsen. Här har du möjlighet att utmana dig själv och din organisation i samtal med andra. Låt dig inspireras, möta, delta och dela. Vi testar nya former för möten och lärande.

Var med och bidra med ditt engagemang!

Mötesplats engagemang arrangeras för sjätte året i rad! Läs mer om programmet och gör din anmälan på sensus.se/engagemang.

 

Välkommen till Mötesplats engagemang den 11-12 oktober på Sigtuna stiftelsen. Här har du möjlighet att utmana dig själv och din organisation i samtal med andra. Låt dig inspireras, möta, delta och dela. Vi testar nya former för möten och lärande.

Var med och bidra med ditt engagemang!

Mötesplats engagemang arrangeras för sjätte året i rad! Läs mer om programmet och gör din anmälan på sensus.se/engagemang.

 

Inga kommentarer »
Blogg

Det bästa med Manifest on Tour

Det bästa med Manifest on Tour!
Initiativtagare till Manifest On Tour är Sensus studieförbund och Svenska Oberoende Musikproducenter och turnén genomförs i ett samarbete med Musikerförbundet (Musicians’ Union) Sweden. Hör vad vi som arrangörer tycker är det bästa med projektet!
Anmäl dig till Manifest on Tour här!

Det bästa med Manifest on Tour!
Initiativtagare till Manifest On Tour är Sensus studieförbund och Svenska Oberoende Musikproducenter och turnén genomförs i ett samarbete med Musikerförbundet (Musicians’ Union) Sweden. Hör vad vi som arrangörer tycker är det bästa med projektet!
Anmäl dig till Manifest on Tour här!

Det bästa med Manifest on Tour!
Initiativtagare till Manifest On Tour är Sensus studieförbund och Svenska Oberoende Musikproducenter och turnén genomförs i ett samarbete med Musikerförbundet (Musicians’ Union) Sweden. Hör vad vi som arrangörer tycker är det bästa med projektet!
Anmäl dig till Manifest on Tour här!

Inga kommentarer »
Blogg

Dags att ansöka till Manifest on Tour!

Bandet QNDA deltog i Manifest On Tour 2015 och året därpå vann de pris i kategorin Årets Nykomling på Manifestgalan. Är du också intresserad av att ta dig eller ditt band till nästa nivå? Ansök till höstens Manifest on Tour här

Bandet QNDA deltog i Manifest On Tour 2015 och året därpå vann de pris i kategorin Årets Nykomling på Manifestgalan. Är du också intresserad av att ta dig eller ditt band till nästa nivå? Ansök till höstens Manifest on Tour här

Bandet QNDA deltog i Manifest On Tour 2015 och året därpå vann de pris i kategorin Årets Nykomling på Manifestgalan. Är du också intresserad av att ta dig eller ditt band till nästa nivå? Ansök till höstens Manifest on Tour här

Inga kommentarer »
Blogg

Musikläraren som blev informatör

”Vikten av att få ut sitt budskap har ökat och det är ju helt meningslöst att ha en verksamhet om ingen vet om att den finns”, säger Anders Sjöling som nyligen gått utbildningen Diplomerad Informatör på Sensus. Idag arbetar han som informatör i Svenska kyrkan.

Efter 20 år som konsulent på Skolkyrkan har Anders sadlat om till informatör. ”Behovet av informatörer ökar hela tiden”, berättar han. ”För 10 år sedan var det osannolikt att en församling skulle ha en utbildad informatör. Idag har majoriteten av församlingarna i Göteborg någon person som innehar den rollen.”

Vägen till informatörsyrket har inte varit helt självklar. Anders tog en musiklärarexamen för snart 30 år sedan och startade sin yrkesbana som musiklärare på Öckerö. Efter ett halvår i läraryrket satsade Anders på en egen musikkarriär och försörjde sig under sju år som frilansande musiker och trubadur. De senaste 20 åren har han arbetat som konsulent inom Skolkyrkan med kurs- och projektverksamhet.

Förra året beslutades det att Skolkyrkans verksamhet skulle avvecklas och i samband med det erbjöds Anders möjligheten att gå Sensus informatörsutbildning. ”Du har ju arbetet mycket med information i din konsulenttjänst, så det kan vara bra för din framtid”, tyckte hans chef. Anders kunde inte annat än instämma och tackade ja till det generösa erbjudandet.

Utbildningen har betytt flera saker för Anders. ”Jag arbetade med kommunikation tidigare, men utbildningen har gjort att jag nu vet var jag står rent kunskapsmässigt. Den har både gett en bekräftelse på befintlig kunskap men även visat vad jag behöver fylla på med.”

Även om han tycker att alla delar i utbildningen har varit intressanta och användbara, så är det särskilt två avsnitt som har varit extra betydelsefulla – att arbeta med de grafiska programvarorna och det skrivna ordet. ”När vi arbetade med InDesign var det ingen av deltagarna som ville gå på lunch. Till slut fick kursledaren dra oss ut ur lokalen”, berättar Anders. ”Och något som jag verkligen går igång på, det är att skapa text. Som informatör får man i vanliga fall bearbeta en befintlig text, men här fick vi ägna en hel dag åt att skapa egna texter och det är mycket roligare.”

”Förutom att jag tar med mig massor av nya kunskaper från utbildningen så har jag nu tillgång till ett nätverk med andra informatörer” förklarar Anders. Efter utbildningen får deltagarna tillgång till en Facebookgrupp där kursledarna och alla tidigare Diplomerad Informatörer är med. ”Här kan man ställa frågor eller bidra med sina egna erfarenheter”, berättar Anders.

Under utbildningens gång har Anders erbjudits en projekttjänst inom Svenska kyrkan. ”Jag har ett uppdrag att se över hur det nya domkyrkopastoratet i Göteborg ska arbeta med kommunikation i framtiden samtidigt som jag slutför en konfirmandkampanj åt Svenska kyrkan i Göteborg. När dessa uppdrag är avklarade finns det en möjlighet att jag får fortsätta som informatör i pastoratet.” Mer än deltid vill han inte arbeta som informatör eftersom han även driver en firma där han arbetar som ljudtekniker och frilansmusiker. ”Musiken har alltid haft en central roll i mitt liv”, betonar Anders.

Arbetet med det nya pastoratets kommunikationsbehov har gett många viktiga insikter. ”I framtiden kommer det att vara fler medarbetare som är delaktiga i kommunikationsarbetet. Vi måste alla aktivt ta tillvara på möjligheten att kommunicera och se kommunikationen som en del av vars och ens uppgift.”

Hur når man då dit? ”Framförallt måste vi ta tillvara på varandras erfarenheter och våga släppa på prestigen”, avslutar Anders.

Läs mer om utbildningen på sensus.se/dipom

”Vikten av att få ut sitt budskap har ökat och det är ju helt meningslöst att ha en verksamhet om ingen vet om att den finns”, säger Anders Sjöling som nyligen gått utbildningen Diplomerad Informatör på Sensus. Idag arbetar han som informatör i Svenska kyrkan.

Efter 20 år som konsulent på Skolkyrkan har Anders sadlat om till informatör. ”Behovet av informatörer ökar hela tiden”, berättar han. ”För 10 år sedan var det osannolikt att en församling skulle ha en utbildad informatör. Idag har majoriteten av församlingarna i Göteborg någon person som innehar den rollen.”

Vägen till informatörsyrket har inte varit helt självklar. Anders tog en musiklärarexamen för snart 30 år sedan och startade sin yrkesbana som musiklärare på Öckerö. Efter ett halvår i läraryrket satsade Anders på en egen musikkarriär och försörjde sig under sju år som frilansande musiker och trubadur. De senaste 20 åren har han arbetat som konsulent inom Skolkyrkan med kurs- och projektverksamhet.

Förra året beslutades det att Skolkyrkans verksamhet skulle avvecklas och i samband med det erbjöds Anders möjligheten att gå Sensus informatörsutbildning. ”Du har ju arbetet mycket med information i din konsulenttjänst, så det kan vara bra för din framtid”, tyckte hans chef. Anders kunde inte annat än instämma och tackade ja till det generösa erbjudandet.

Utbildningen har betytt flera saker för Anders. ”Jag arbetade med kommunikation tidigare, men utbildningen har gjort att jag nu vet var jag står rent kunskapsmässigt. Den har både gett en bekräftelse på befintlig kunskap men även visat vad jag behöver fylla på med.”

Även om han tycker att alla delar i utbildningen har varit intressanta och användbara, så är det särskilt två avsnitt som har varit extra betydelsefulla – att arbeta med de grafiska programvarorna och det skrivna ordet. ”När vi arbetade med InDesign var det ingen av deltagarna som ville gå på lunch. Till slut fick kursledaren dra oss ut ur lokalen”, berättar Anders. ”Och något som jag verkligen går igång på, det är att skapa text. Som informatör får man i vanliga fall bearbeta en befintlig text, men här fick vi ägna en hel dag åt att skapa egna texter och det är mycket roligare.”

”Förutom att jag tar med mig massor av nya kunskaper från utbildningen så har jag nu tillgång till ett nätverk med andra informatörer” förklarar Anders. Efter utbildningen får deltagarna tillgång till en Facebookgrupp där kursledarna och alla tidigare Diplomerad Informatörer är med. ”Här kan man ställa frågor eller bidra med sina egna erfarenheter”, berättar Anders.

Under utbildningens gång har Anders erbjudits en projekttjänst inom Svenska kyrkan. ”Jag har ett uppdrag att se över hur det nya domkyrkopastoratet i Göteborg ska arbeta med kommunikation i framtiden samtidigt som jag slutför en konfirmandkampanj åt Svenska kyrkan i Göteborg. När dessa uppdrag är avklarade finns det en möjlighet att jag får fortsätta som informatör i pastoratet.” Mer än deltid vill han inte arbeta som informatör eftersom han även driver en firma där han arbetar som ljudtekniker och frilansmusiker. ”Musiken har alltid haft en central roll i mitt liv”, betonar Anders.

Arbetet med det nya pastoratets kommunikationsbehov har gett många viktiga insikter. ”I framtiden kommer det att vara fler medarbetare som är delaktiga i kommunikationsarbetet. Vi måste alla aktivt ta tillvara på möjligheten att kommunicera och se kommunikationen som en del av vars och ens uppgift.”

Hur når man då dit? ”Framförallt måste vi ta tillvara på varandras erfarenheter och våga släppa på prestigen”, avslutar Anders.

Läs mer om utbildningen på sensus.se/dipom

”Vikten av att få ut sitt budskap har ökat och det är ju helt meningslöst att ha en verksamhet om ingen vet om att den finns”, säger Anders Sjöling som nyligen gått utbildningen Diplomerad Informatör på Sensus. Idag arbetar han som informatör i Svenska kyrkan.

Efter 20 år som konsulent på Skolkyrkan har Anders sadlat om till informatör. ”Behovet av informatörer ökar hela tiden”, berättar han. ”För 10 år sedan var det osannolikt att en församling skulle ha en utbildad informatör. Idag har majoriteten av församlingarna i Göteborg någon person som innehar den rollen.”

Vägen till informatörsyrket har inte varit helt självklar. Anders tog en musiklärarexamen för snart 30 år sedan och startade sin yrkesbana som musiklärare på Öckerö. Efter ett halvår i läraryrket satsade Anders på en egen musikkarriär och försörjde sig under sju år som frilansande musiker och trubadur. De senaste 20 åren har han arbetat som konsulent inom Skolkyrkan med kurs- och projektverksamhet.

Förra året beslutades det att Skolkyrkans verksamhet skulle avvecklas och i samband med det erbjöds Anders möjligheten att gå Sensus informatörsutbildning. ”Du har ju arbetet mycket med information i din konsulenttjänst, så det kan vara bra för din framtid”, tyckte hans chef. Anders kunde inte annat än instämma och tackade ja till det generösa erbjudandet.

Utbildningen har betytt flera saker för Anders. ”Jag arbetade med kommunikation tidigare, men utbildningen har gjort att jag nu vet var jag står rent kunskapsmässigt. Den har både gett en bekräftelse på befintlig kunskap men även visat vad jag behöver fylla på med.”

Även om han tycker att alla delar i utbildningen har varit intressanta och användbara, så är det särskilt två avsnitt som har varit extra betydelsefulla – att arbeta med de grafiska programvarorna och det skrivna ordet. ”När vi arbetade med InDesign var det ingen av deltagarna som ville gå på lunch. Till slut fick kursledaren dra oss ut ur lokalen”, berättar Anders. ”Och något som jag verkligen går igång på, det är att skapa text. Som informatör får man i vanliga fall bearbeta en befintlig text, men här fick vi ägna en hel dag åt att skapa egna texter och det är mycket roligare.”

”Förutom att jag tar med mig massor av nya kunskaper från utbildningen så har jag nu tillgång till ett nätverk med andra informatörer” förklarar Anders. Efter utbildningen får deltagarna tillgång till en Facebookgrupp där kursledarna och alla tidigare Diplomerad Informatörer är med. ”Här kan man ställa frågor eller bidra med sina egna erfarenheter”, berättar Anders.

Under utbildningens gång har Anders erbjudits en projekttjänst inom Svenska kyrkan. ”Jag har ett uppdrag att se över hur det nya domkyrkopastoratet i Göteborg ska arbeta med kommunikation i framtiden samtidigt som jag slutför en konfirmandkampanj åt Svenska kyrkan i Göteborg. När dessa uppdrag är avklarade finns det en möjlighet att jag får fortsätta som informatör i pastoratet.” Mer än deltid vill han inte arbeta som informatör eftersom han även driver en firma där han arbetar som ljudtekniker och frilansmusiker. ”Musiken har alltid haft en central roll i mitt liv”, betonar Anders.

Arbetet med det nya pastoratets kommunikationsbehov har gett många viktiga insikter. ”I framtiden kommer det att vara fler medarbetare som är delaktiga i kommunikationsarbetet. Vi måste alla aktivt ta tillvara på möjligheten att kommunicera och se kommunikationen som en del av vars och ens uppgift.”

Hur når man då dit? ”Framförallt måste vi ta tillvara på varandras erfarenheter och våga släppa på prestigen”, avslutar Anders.

Läs mer om utbildningen på sensus.se/dipom

Inga kommentarer »
Blogg

Om könsroller, fattigdom, kastsystem och utbildning i Nepal

 

Alexandra Klang har precis kommit hem från Nepal där hon arbetade med flickors rätt till utbildning. Som en del i Individuell Människohjälps utlandspraktikprogram praktiserade hon på en av IM:s partnerorganisationer. Nu föreläser hon om sina erfarenheter från arbetet.

Föreläsningen är inspelad i samarbete med IM, Individuell människorhjälp och Malmö Stadsbibliotek. IM är en svensk biståndsorganisation som bekämpar fattigdom och utanförskap. Organisationen grundades 1938 och verkar i dag i tretton länder världen över.

Se föreläsningen här!

Fler Angeläget föreläsningar hittar du på: sensus.se/angelaget

 

 

Alexandra Klang har precis kommit hem från Nepal där hon arbetade med flickors rätt till utbildning. Som en del i Individuell Människohjälps utlandspraktikprogram praktiserade hon på en av IM:s partnerorganisationer. Nu föreläser hon om sina erfarenheter från arbetet.

Föreläsningen är inspelad i samarbete med IM, Individuell människorhjälp och Malmö Stadsbibliotek. IM är en svensk biståndsorganisation som bekämpar fattigdom och utanförskap. Organisationen grundades 1938 och verkar i dag i tretton länder världen över.

Se föreläsningen här!

Fler Angeläget föreläsningar hittar du på: sensus.se/angelaget

 

 

Alexandra Klang har precis kommit hem från Nepal där hon arbetade med flickors rätt till utbildning. Som en del i Individuell Människohjälps utlandspraktikprogram praktiserade hon på en av IM:s partnerorganisationer. Nu föreläser hon om sina erfarenheter från arbetet.

Föreläsningen är inspelad i samarbete med IM, Individuell människorhjälp och Malmö Stadsbibliotek. IM är en svensk biståndsorganisation som bekämpar fattigdom och utanförskap. Organisationen grundades 1938 och verkar i dag i tretton länder världen över.

Se föreläsningen här!

Fler Angeläget föreläsningar hittar du på: sensus.se/angelaget

 

Inga kommentarer »
Blogg

Det svenska hatet, om rasism och främlingsfientlighet

 

 

 

Ett samtal med Gellert Tamas, författare och dokumentärfilmare och Henrik Arnstad, historiker och vetenskapsjournalist. Moderator: Jenny Saba Persson, Rättighetscentrum Västerbotten.

Filmad i samarbete med Rättighetscentrum Västerbotten, Skellefteå Pastorat, Region Västerbotten, Europa Direkt, ABF, Vision, Skellefteå kommun, Norran och Mångkulturellt forum.

Se samtalet

 

Fler föreläsning hittar du på: sensus.se/angelaget

 

 

 

 

Ett samtal med Gellert Tamas, författare och dokumentärfilmare och Henrik Arnstad, historiker och vetenskapsjournalist. Moderator: Jenny Saba Persson, Rättighetscentrum Västerbotten.

Filmad i samarbete med Rättighetscentrum Västerbotten, Skellefteå Pastorat, Region Västerbotten, Europa Direkt, ABF, Vision, Skellefteå kommun, Norran och Mångkulturellt forum.

Se samtalet

 

Fler föreläsning hittar du på: sensus.se/angelaget

 

 

 

 

Ett samtal med Gellert Tamas, författare och dokumentärfilmare och Henrik Arnstad, historiker och vetenskapsjournalist. Moderator: Jenny Saba Persson, Rättighetscentrum Västerbotten.

Filmad i samarbete med Rättighetscentrum Västerbotten, Skellefteå Pastorat, Region Västerbotten, Europa Direkt, ABF, Vision, Skellefteå kommun, Norran och Mångkulturellt forum.

Se samtalet

 

Fler föreläsning hittar du på: sensus.se/angelaget

 

Inga kommentarer »