Blogg

Assyriskt nyår – ny vår och nytt år

Denna artikel är hämtad från Multireligiösa Almanackan 2019. Skribent är Eva Bergengren.

Akitu kallas också Ha-Nison, som betyder första april. Det är en högtid som förenar assyrier från olika länder. Till Assyriska kulturhuset i Västra Frölunda kommer flera hundra personer till en stor familjefest just när året tippar över till sommarhalvår. En av dem är Athurinna Goria. För henne är festen ett tillfälle att träffa människor och ha trevligt men också ett sätt att hålla kulturen levande.

– Det är en viktig dag för oss assyrier. Tänk på hur svenskar och svenskättlingar firar midsommar i USA. De gemensamma traditionerna blir ännu viktigare när man inte bor i sitt ursprungsland, säger Athurinna.

– Vi brukar fira Ha-Nison på en söndag i samband med månadsskiftet mars-april. Då är de flesta lediga. Ibland ordnas det också vuxenfester på kvällstid under andra dagar, förklarar Johannes Zaytoun som är ordförande i Assyriska föreningen i Göteborg.

Ashur Sargon och Athurinna Goria i traditonella folkdräkter och med den assyriska flaggan. De tycker traditionen är viktig – särskilt när man bor långt ifrån det sammanhang där den en gång uppstod.

Han tycker det är viktigt att så många som möjligt kan delta. Det kommer något färre de år då påskens helgdagar sammanfaller med festen. Athurinna kommer från Turkiet där assyriska kulturyttringar var förbjudna. Hon kunde inte fira assyriskt nyår förrän hon kom till Sverige som 13-åring.

– Det känns alltid konstigt om jag av någon anledning inte kan vara med på festen. Jag försöker skåla för det nya året ändå och äta något gott, men det är ju inte alls samma sak som att fira dagen tillsammans. Men i år hade jag tur. Jag besökte en stad där assyrierna hade sin fest en annan dag så jag kunde vara med på två akitu-fester.

Ashur Sargon beärttar att han brukar se Ha-Nison-rapportering på streamingfilmer och nyheter från Irak.

– Där firas Han-Nison mycket större. Det kan vara hundratusentals personer ute och fira tillsammans den första april. Jag skulle inte kunna bo i Mellanöstern, jag är ju svensk och hör hemma här. Men just Ha-Nison skulle jag vilja vara med om på det sättet: Alla dessa människor som är glada och tillsammans. Utomhus.

I år blir det 6769. Det assyriska nyåret är ingen religiös högtid. Den är en vårfest, mycket äldre än kristendomen. Nyåret handlar om att hälsa våren och naturens pånyttfödelse och har djupa mytologiska rötter från den sumeriska kulturen. Den uppstod i Mesopotamien där bondestenåldern och jordbruket en gång började spridas över världen. Som överallt annars ändras traditioner och anpassas efter nya förhållanden. På den här festen fick barnen igenom sitt önskemål om att vid sidan av de traditionella danserna även dansa Shuffla till tonerna från Samir och Viktor från Mello.

Text Eva Bergengren

Denna artikel är hämtad från Multireligiösa Almanackan 2019. Skribent är Eva Bergengren.

Akitu kallas också Ha-Nison, som betyder första april. Det är en högtid som förenar assyrier från olika länder. Till Assyriska kulturhuset i Västra Frölunda kommer flera hundra personer till en stor familjefest just när året tippar över till sommarhalvår. En av dem är Athurinna Goria. För henne är festen ett tillfälle att träffa människor och ha trevligt men också ett sätt att hålla kulturen levande.

– Det är en viktig dag för oss assyrier. Tänk på hur svenskar och svenskättlingar firar midsommar i USA. De gemensamma traditionerna blir ännu viktigare när man inte bor i sitt ursprungsland, säger Athurinna.

– Vi brukar fira Ha-Nison på en söndag i samband med månadsskiftet mars-april. Då är de flesta lediga. Ibland ordnas det också vuxenfester på kvällstid under andra dagar, förklarar Johannes Zaytoun som är ordförande i Assyriska föreningen i Göteborg.

Ashur Sargon och Athurinna Goria i traditonella folkdräkter och med den assyriska flaggan. De tycker traditionen är viktig – särskilt när man bor långt ifrån det sammanhang där den en gång uppstod.

Han tycker det är viktigt att så många som möjligt kan delta. Det kommer något färre de år då påskens helgdagar sammanfaller med festen. Athurinna kommer från Turkiet där assyriska kulturyttringar var förbjudna. Hon kunde inte fira assyriskt nyår förrän hon kom till Sverige som 13-åring.

– Det känns alltid konstigt om jag av någon anledning inte kan vara med på festen. Jag försöker skåla för det nya året ändå och äta något gott, men det är ju inte alls samma sak som att fira dagen tillsammans. Men i år hade jag tur. Jag besökte en stad där assyrierna hade sin fest en annan dag så jag kunde vara med på två akitu-fester.

Ashur Sargon beärttar att han brukar se Ha-Nison-rapportering på streamingfilmer och nyheter från Irak.

– Där firas Han-Nison mycket större. Det kan vara hundratusentals personer ute och fira tillsammans den första april. Jag skulle inte kunna bo i Mellanöstern, jag är ju svensk och hör hemma här. Men just Ha-Nison skulle jag vilja vara med om på det sättet: Alla dessa människor som är glada och tillsammans. Utomhus.

I år blir det 6769. Det assyriska nyåret är ingen religiös högtid. Den är en vårfest, mycket äldre än kristendomen. Nyåret handlar om att hälsa våren och naturens pånyttfödelse och har djupa mytologiska rötter från den sumeriska kulturen. Den uppstod i Mesopotamien där bondestenåldern och jordbruket en gång började spridas över världen. Som överallt annars ändras traditioner och anpassas efter nya förhållanden. På den här festen fick barnen igenom sitt önskemål om att vid sidan av de traditionella danserna även dansa Shuffla till tonerna från Samir och Viktor från Mello.

Text Eva Bergengren

Denna artikel är hämtad från Multireligiösa Almanackan 2019. Skribent är Eva Bergengren.

Akitu kallas också Ha-Nison, som betyder första april. Det är en högtid som förenar assyrier från olika länder. Till Assyriska kulturhuset i Västra Frölunda kommer flera hundra personer till en stor familjefest just när året tippar över till sommarhalvår. En av dem är Athurinna Goria. För henne är festen ett tillfälle att träffa människor och ha trevligt men också ett sätt att hålla kulturen levande.

– Det är en viktig dag för oss assyrier. Tänk på hur svenskar och svenskättlingar firar midsommar i USA. De gemensamma traditionerna blir ännu viktigare när man inte bor i sitt ursprungsland, säger Athurinna.

– Vi brukar fira Ha-Nison på en söndag i samband med månadsskiftet mars-april. Då är de flesta lediga. Ibland ordnas det också vuxenfester på kvällstid under andra dagar, förklarar Johannes Zaytoun som är ordförande i Assyriska föreningen i Göteborg.

Ashur Sargon och Athurinna Goria i traditonella folkdräkter och med den assyriska flaggan. De tycker traditionen är viktig – särskilt när man bor långt ifrån det sammanhang där den en gång uppstod.

Han tycker det är viktigt att så många som möjligt kan delta. Det kommer något färre de år då påskens helgdagar sammanfaller med festen. Athurinna kommer från Turkiet där assyriska kulturyttringar var förbjudna. Hon kunde inte fira assyriskt nyår förrän hon kom till Sverige som 13-åring.

– Det känns alltid konstigt om jag av någon anledning inte kan vara med på festen. Jag försöker skåla för det nya året ändå och äta något gott, men det är ju inte alls samma sak som att fira dagen tillsammans. Men i år hade jag tur. Jag besökte en stad där assyrierna hade sin fest en annan dag så jag kunde vara med på två akitu-fester.

Ashur Sargon beärttar att han brukar se Ha-Nison-rapportering på streamingfilmer och nyheter från Irak.

– Där firas Han-Nison mycket större. Det kan vara hundratusentals personer ute och fira tillsammans den första april. Jag skulle inte kunna bo i Mellanöstern, jag är ju svensk och hör hemma här. Men just Ha-Nison skulle jag vilja vara med om på det sättet: Alla dessa människor som är glada och tillsammans. Utomhus.

I år blir det 6769. Det assyriska nyåret är ingen religiös högtid. Den är en vårfest, mycket äldre än kristendomen. Nyåret handlar om att hälsa våren och naturens pånyttfödelse och har djupa mytologiska rötter från den sumeriska kulturen. Den uppstod i Mesopotamien där bondestenåldern och jordbruket en gång började spridas över världen. Som överallt annars ändras traditioner och anpassas efter nya förhållanden. På den här festen fick barnen igenom sitt önskemål om att vid sidan av de traditionella danserna även dansa Shuffla till tonerna från Samir och Viktor från Mello.

Text Eva Bergengren

Kommentering är avstängd.

Prenumerera på bloggen via e-post