Blogg

Lövhyddofest

Följande artikel är hämtad från Multireligiösa almanackan 2018. Text: Marcus Nilsson, Bild: Harald Nilsson

Grannarna vet precis vad som är på gång när det börjar snickras och fixas med löv och grenar ute på altanen. Varje oktober bygger familjen Borenstein en lövhydda på altanen för att fira lövhyddohögtiden sukkot.

I lövhyddan, sukkan. Peter läser kiddush-välsignelsen över en bägare med vin i sällskap med familj och vänner. Om vädret tillåter äter man även måltiderna i hyddan.

Duggregnet hänger i luften över de prydliga villorna. Trädgårdarna lyser i sina vackraste höstfärger. Familjen Borensteins trädgård skiljer sig tillfälligt från de andra tack vare hyddan eller sukkan. Under den sju dagar långa högtiden träffas familj och vänner i
hyddan, äter gemensamma måltider och ber en särskild välsignelse som kallas kiddush. Hade inte Sverige varit så regnigt och kyligt i oktober så hade familjen också sovit i hyddan.

Lövhyddorna byggs till minne av tiden då judarna vandrade i öknen enligt Toran. Då uppförde de tillfälliga lövhyddor att sova i på nätterna. De judiska högtiderna handlar ofta om att uppleva händelser ur historien på nytt, förklarar pappa Peter.

– Vi återupplever. Vi är där nu, i vildmarken, i dessa tillfälliga boningar.

Etrog, som citrusfrukten kallas på hebreiska, tillsammans med palmblad och grenar från myrtenträd och pilträd. De har alla symboliska betydelser i sukkotfirandet.

I familjen Borensteins hem finns fler religiösa symboler och föremål som Peter ivrigt berättar om. Över varje dörrpost hänger en mezuza, en liten bönekapsel med budskapet att minnas och älska Gud av hela sin kraft. På matsalsbordet ligger några föremål som hör ihop med just sukkot. Peter visar en frukt som liknar en citron, men som visar sig vara frukten citrus medicinalis, eller etrog på hebreiska.

– Lukta på den! Den är inte så sur som en citron, men inte heller så söt som en apelsin.

Bredvid frukten ligger ett palmblad och några andra lövprydda kvistar, som alla ingår i en särskild ceremoni som utförs under sukkot. Exakt vad de symboliserar är omtvistat. Ju fler förklaringar desto mer osäkert är det egentliga ursprunget menar Peter. En variant är att citrusfrukten kan representera hjärtat, palmbladet ryggraden, myrtenbladet ögonen och pilträdet munnen.

Sukkot hänger ihop med det judiska nyåret, berättar Peter. Under nyårsfirandet ber man varandra om förlåtelse för saker man gjort under året som gått. Nyårsfirandet följs av jom kippur, försoningsdagen, då man ber Gud om förlåtelse. Slutligen infaller sukkot då man ber om förlåtelse till Gud för alla synder som ickejudar begått. Mycket förlåtelse alltså.

Även äppelkakor kan ha en religiös betydelse. Att äta äpplen och önska varandra ett sött nytt år är en del av det judiska nyåret som firats innan sukkot.

Ändå är sukkot en glädjens högtid. I Toran kallas den bara ”chag”, som betyder fest eller party. Vännen Ilya berättar att det i Israel finns en enorm variation av lövhyddor under sukkot.

– Det finns till och med färdiga byggsatser att köpa och möjligheten att 3D-printa delar till sin sukka. Men klä dem med löv ska man göra själv!

I Israel placeras lägenhetsbalkonger omlott, inte rakt ovanför varandra som i Sverige. Många bygger nämligen sina lövkojor på balkongerna under sukkot, och enligt traditionen måste det finnas en liten strimma av klar sikt mot himlen så att man kan se stjärnhimlen när man sover i sukkan. Den som firar sukkot i Sverige får förhålla sig till vädret i oktober, när högtiden vanligtvis infaller. Dottern Dinah berättar att hon förknippar sukkot starkt med höstfärger och höstdofter.

– Det är kul och mysigt med en hydda i trädgården, man bygger den ihop och tar ned den ihop. Och fryser i den ihop.

Ilya berättar om ett år när det regnade kraftigt. Familjen ville äta den traditionella måltiden i lövhyddan trots regnet. Det regnade in rätt rejält och soppan verkade aldrig ta slut då den gradvis fylldes på med regnvatten.

– Oavsett hur mycket man åt var det lika mycket kvar. Nästan som ett mirakel, skrattar Ilya.

Det judiska livet kretsar kring högtiderna. De går in i varandra och det verkar som att det nästan alltid är något som firas. Peters fru Eva berättar att högtiderna är en stor källa till glädje.

– Man hänger upp året och livet på högtiderna. Men det skulle behövas fler timmar på dygnet!

Följande artikel är hämtad från Multireligiösa almanackan 2018. Text: Marcus Nilsson, Bild: Harald Nilsson

Grannarna vet precis vad som är på gång när det börjar snickras och fixas med löv och grenar ute på altanen. Varje oktober bygger familjen Borenstein en lövhydda på altanen för att fira lövhyddohögtiden sukkot.

I lövhyddan, sukkan. Peter läser kiddush-välsignelsen över en bägare med vin i sällskap med familj och vänner. Om vädret tillåter äter man även måltiderna i hyddan.

Duggregnet hänger i luften över de prydliga villorna. Trädgårdarna lyser i sina vackraste höstfärger. Familjen Borensteins trädgård skiljer sig tillfälligt från de andra tack vare hyddan eller sukkan. Under den sju dagar långa högtiden träffas familj och vänner i
hyddan, äter gemensamma måltider och ber en särskild välsignelse som kallas kiddush. Hade inte Sverige varit så regnigt och kyligt i oktober så hade familjen också sovit i hyddan.

Lövhyddorna byggs till minne av tiden då judarna vandrade i öknen enligt Toran. Då uppförde de tillfälliga lövhyddor att sova i på nätterna. De judiska högtiderna handlar ofta om att uppleva händelser ur historien på nytt, förklarar pappa Peter.

– Vi återupplever. Vi är där nu, i vildmarken, i dessa tillfälliga boningar.

Etrog, som citrusfrukten kallas på hebreiska, tillsammans med palmblad och grenar från myrtenträd och pilträd. De har alla symboliska betydelser i sukkotfirandet.

I familjen Borensteins hem finns fler religiösa symboler och föremål som Peter ivrigt berättar om. Över varje dörrpost hänger en mezuza, en liten bönekapsel med budskapet att minnas och älska Gud av hela sin kraft. På matsalsbordet ligger några föremål som hör ihop med just sukkot. Peter visar en frukt som liknar en citron, men som visar sig vara frukten citrus medicinalis, eller etrog på hebreiska.

– Lukta på den! Den är inte så sur som en citron, men inte heller så söt som en apelsin.

Bredvid frukten ligger ett palmblad och några andra lövprydda kvistar, som alla ingår i en särskild ceremoni som utförs under sukkot. Exakt vad de symboliserar är omtvistat. Ju fler förklaringar desto mer osäkert är det egentliga ursprunget menar Peter. En variant är att citrusfrukten kan representera hjärtat, palmbladet ryggraden, myrtenbladet ögonen och pilträdet munnen.

Sukkot hänger ihop med det judiska nyåret, berättar Peter. Under nyårsfirandet ber man varandra om förlåtelse för saker man gjort under året som gått. Nyårsfirandet följs av jom kippur, försoningsdagen, då man ber Gud om förlåtelse. Slutligen infaller sukkot då man ber om förlåtelse till Gud för alla synder som ickejudar begått. Mycket förlåtelse alltså.

Även äppelkakor kan ha en religiös betydelse. Att äta äpplen och önska varandra ett sött nytt år är en del av det judiska nyåret som firats innan sukkot.

Ändå är sukkot en glädjens högtid. I Toran kallas den bara ”chag”, som betyder fest eller party. Vännen Ilya berättar att det i Israel finns en enorm variation av lövhyddor under sukkot.

– Det finns till och med färdiga byggsatser att köpa och möjligheten att 3D-printa delar till sin sukka. Men klä dem med löv ska man göra själv!

I Israel placeras lägenhetsbalkonger omlott, inte rakt ovanför varandra som i Sverige. Många bygger nämligen sina lövkojor på balkongerna under sukkot, och enligt traditionen måste det finnas en liten strimma av klar sikt mot himlen så att man kan se stjärnhimlen när man sover i sukkan. Den som firar sukkot i Sverige får förhålla sig till vädret i oktober, när högtiden vanligtvis infaller. Dottern Dinah berättar att hon förknippar sukkot starkt med höstfärger och höstdofter.

– Det är kul och mysigt med en hydda i trädgården, man bygger den ihop och tar ned den ihop. Och fryser i den ihop.

Ilya berättar om ett år när det regnade kraftigt. Familjen ville äta den traditionella måltiden i lövhyddan trots regnet. Det regnade in rätt rejält och soppan verkade aldrig ta slut då den gradvis fylldes på med regnvatten.

– Oavsett hur mycket man åt var det lika mycket kvar. Nästan som ett mirakel, skrattar Ilya.

Det judiska livet kretsar kring högtiderna. De går in i varandra och det verkar som att det nästan alltid är något som firas. Peters fru Eva berättar att högtiderna är en stor källa till glädje.

– Man hänger upp året och livet på högtiderna. Men det skulle behövas fler timmar på dygnet!

Följande artikel är hämtad från Multireligiösa almanackan 2018. Text: Marcus Nilsson, Bild: Harald Nilsson

Grannarna vet precis vad som är på gång när det börjar snickras och fixas med löv och grenar ute på altanen. Varje oktober bygger familjen Borenstein en lövhydda på altanen för att fira lövhyddohögtiden sukkot.

I lövhyddan, sukkan. Peter läser kiddush-välsignelsen över en bägare med vin i sällskap med familj och vänner. Om vädret tillåter äter man även måltiderna i hyddan.

Duggregnet hänger i luften över de prydliga villorna. Trädgårdarna lyser i sina vackraste höstfärger. Familjen Borensteins trädgård skiljer sig tillfälligt från de andra tack vare hyddan eller sukkan. Under den sju dagar långa högtiden träffas familj och vänner i
hyddan, äter gemensamma måltider och ber en särskild välsignelse som kallas kiddush. Hade inte Sverige varit så regnigt och kyligt i oktober så hade familjen också sovit i hyddan.

Lövhyddorna byggs till minne av tiden då judarna vandrade i öknen enligt Toran. Då uppförde de tillfälliga lövhyddor att sova i på nätterna. De judiska högtiderna handlar ofta om att uppleva händelser ur historien på nytt, förklarar pappa Peter.

– Vi återupplever. Vi är där nu, i vildmarken, i dessa tillfälliga boningar.

Etrog, som citrusfrukten kallas på hebreiska, tillsammans med palmblad och grenar från myrtenträd och pilträd. De har alla symboliska betydelser i sukkotfirandet.

I familjen Borensteins hem finns fler religiösa symboler och föremål som Peter ivrigt berättar om. Över varje dörrpost hänger en mezuza, en liten bönekapsel med budskapet att minnas och älska Gud av hela sin kraft. På matsalsbordet ligger några föremål som hör ihop med just sukkot. Peter visar en frukt som liknar en citron, men som visar sig vara frukten citrus medicinalis, eller etrog på hebreiska.

– Lukta på den! Den är inte så sur som en citron, men inte heller så söt som en apelsin.

Bredvid frukten ligger ett palmblad och några andra lövprydda kvistar, som alla ingår i en särskild ceremoni som utförs under sukkot. Exakt vad de symboliserar är omtvistat. Ju fler förklaringar desto mer osäkert är det egentliga ursprunget menar Peter. En variant är att citrusfrukten kan representera hjärtat, palmbladet ryggraden, myrtenbladet ögonen och pilträdet munnen.

Sukkot hänger ihop med det judiska nyåret, berättar Peter. Under nyårsfirandet ber man varandra om förlåtelse för saker man gjort under året som gått. Nyårsfirandet följs av jom kippur, försoningsdagen, då man ber Gud om förlåtelse. Slutligen infaller sukkot då man ber om förlåtelse till Gud för alla synder som ickejudar begått. Mycket förlåtelse alltså.

Även äppelkakor kan ha en religiös betydelse. Att äta äpplen och önska varandra ett sött nytt år är en del av det judiska nyåret som firats innan sukkot.

Ändå är sukkot en glädjens högtid. I Toran kallas den bara ”chag”, som betyder fest eller party. Vännen Ilya berättar att det i Israel finns en enorm variation av lövhyddor under sukkot.

– Det finns till och med färdiga byggsatser att köpa och möjligheten att 3D-printa delar till sin sukka. Men klä dem med löv ska man göra själv!

I Israel placeras lägenhetsbalkonger omlott, inte rakt ovanför varandra som i Sverige. Många bygger nämligen sina lövkojor på balkongerna under sukkot, och enligt traditionen måste det finnas en liten strimma av klar sikt mot himlen så att man kan se stjärnhimlen när man sover i sukkan. Den som firar sukkot i Sverige får förhålla sig till vädret i oktober, när högtiden vanligtvis infaller. Dottern Dinah berättar att hon förknippar sukkot starkt med höstfärger och höstdofter.

– Det är kul och mysigt med en hydda i trädgården, man bygger den ihop och tar ned den ihop. Och fryser i den ihop.

Ilya berättar om ett år när det regnade kraftigt. Familjen ville äta den traditionella måltiden i lövhyddan trots regnet. Det regnade in rätt rejält och soppan verkade aldrig ta slut då den gradvis fylldes på med regnvatten.

– Oavsett hur mycket man åt var det lika mycket kvar. Nästan som ett mirakel, skrattar Ilya.

Det judiska livet kretsar kring högtiderna. De går in i varandra och det verkar som att det nästan alltid är något som firas. Peters fru Eva berättar att högtiderna är en stor källa till glädje.

– Man hänger upp året och livet på högtiderna. Men det skulle behövas fler timmar på dygnet!

Kommentering är avstängd.

Prenumerera på bloggen via e-post