Blogg

Nätbaserat stöd till ideella som möter människor på flykt

Idag släpps Idealitet och migration, ett nätbaserat material för ideella som är engagerade i arbetet med asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkan. Materialet har tagits fram av Svenska kyrkan, Sensus och Ideellt forum.

Ideella är betydelsefulla i Svenska kyrkans arbete med asylsökande och nyanlända. Verksamheter som språkcafé, kompismatchningar och andra typer av mötesplatser bygger på att ideella bidrar med kunskaper, erfarenheter och tid. Sedan hösten 2015 har allt fler volontärer sökt sig till Svenska kyrkan. För en del var det första kontakten med Svenska kyrkan i rollen som ideell. Kunskaper och stöd har efterfrågats, både av ideella och anställda. Därför har Svenska kyrkan, Sensus och Ideellt forum tagit fram ett nätbaserat material. Materialet kan användas för att introducera nya ideella medarbetare eller som påfyllnad för de som varit med ett tag.

– Många församlingar som startade verksamhet under hösten 2015 bygger nu strukturer för ett långsiktigt och uthålligt arbete. Stödet till ideella är en viktig del av de här processerna, säger Maria Södling, som leder arbetet med migrationsfrågor på kyrkokansliet i Uppsala.

Goda råd och grunder i psykosocialt stöd

Det nätbaserade materialet, som finns på www.idealitetochmigration.se, innehåller bland annat en introduktion till att vara ideell i Svenska kyrkan, goda råd i mötet med människor i asyl- eller etableringsprocessen och grunderna i psykosocialt stöd.

– Ideella bidrar på ett alldeles väsentligt sätt till att människor kan återhämta sig och bygga en vardag i Sverige. Det är en uppgift fylld av glädje men där man också kan möta utmaningar. Därför är det bra att veta mer om vilken roll Svenska kyrkan har i flyktingmottagandet, var man kan hänvisa och hur man kan hantera svåra besked, säger Maria Södling.

Studiecirkelhandledning

I materialet finns även en studiecirkelhandledning för dem som vill gå igenom materialet tillsammans med andra i en grupp. Under året kommer stiften att ges möjlighet att organisera regionala utbildningar tillsammans med Sensus och Ideellt forum.
– Det har varit stor delaktighet när vi tagit fram materialet. Nu ser vi fram emot att tillsammans med Svenska kyrkan och Ideellt forum sprida materialet så att det kommer många till del, säger Ulrika Jonsson som samordnar Sensus kontakter med Svenska kyrkan.

Ideellas roll har vitaliserats

Ideellt forum är ett nätverk kring delaktighet och engagemang i Svenska kyrkans lokala församlingsliv. Nätverket har genom tidigare undersökningar sett att det finns ett stort intresse för att göra ideella insatser inom Svenska kyrkan, något som tillströmningen av ideella hösten 2015 bekräftade.

– I mötet med människor på flykt har de ideellas roll i Svenska kyrkan vitaliserats. De är nu tillsammans med förtroendevalda och anställda viktiga medarbetare i Svenska kyrkan. Jag är därför både glad och stolt över att vi nu kan erbjuda ett material som kan ge ideella en god introduktion och utbildning till de uppdrag som de åtagit sig säger JanOlof Nordström, samordnare i Ideellt forum i Svenska kyrkan.

Det nätbaserade materialet finner du här (öppnas i nytt fönster)

Idag släpps Idealitet och migration, ett nätbaserat material för ideella som är engagerade i arbetet med asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkan. Materialet har tagits fram av Svenska kyrkan, Sensus och Ideellt forum.

Ideella är betydelsefulla i Svenska kyrkans arbete med asylsökande och nyanlända. Verksamheter som språkcafé, kompismatchningar och andra typer av mötesplatser bygger på att ideella bidrar med kunskaper, erfarenheter och tid. Sedan hösten 2015 har allt fler volontärer sökt sig till Svenska kyrkan. För en del var det första kontakten med Svenska kyrkan i rollen som ideell. Kunskaper och stöd har efterfrågats, både av ideella och anställda. Därför har Svenska kyrkan, Sensus och Ideellt forum tagit fram ett nätbaserat material. Materialet kan användas för att introducera nya ideella medarbetare eller som påfyllnad för de som varit med ett tag.

– Många församlingar som startade verksamhet under hösten 2015 bygger nu strukturer för ett långsiktigt och uthålligt arbete. Stödet till ideella är en viktig del av de här processerna, säger Maria Södling, som leder arbetet med migrationsfrågor på kyrkokansliet i Uppsala.

Goda råd och grunder i psykosocialt stöd

Det nätbaserade materialet, som finns på www.idealitetochmigration.se, innehåller bland annat en introduktion till att vara ideell i Svenska kyrkan, goda råd i mötet med människor i asyl- eller etableringsprocessen och grunderna i psykosocialt stöd.

– Ideella bidrar på ett alldeles väsentligt sätt till att människor kan återhämta sig och bygga en vardag i Sverige. Det är en uppgift fylld av glädje men där man också kan möta utmaningar. Därför är det bra att veta mer om vilken roll Svenska kyrkan har i flyktingmottagandet, var man kan hänvisa och hur man kan hantera svåra besked, säger Maria Södling.

Studiecirkelhandledning

I materialet finns även en studiecirkelhandledning för dem som vill gå igenom materialet tillsammans med andra i en grupp. Under året kommer stiften att ges möjlighet att organisera regionala utbildningar tillsammans med Sensus och Ideellt forum.
– Det har varit stor delaktighet när vi tagit fram materialet. Nu ser vi fram emot att tillsammans med Svenska kyrkan och Ideellt forum sprida materialet så att det kommer många till del, säger Ulrika Jonsson som samordnar Sensus kontakter med Svenska kyrkan.

Ideellas roll har vitaliserats

Ideellt forum är ett nätverk kring delaktighet och engagemang i Svenska kyrkans lokala församlingsliv. Nätverket har genom tidigare undersökningar sett att det finns ett stort intresse för att göra ideella insatser inom Svenska kyrkan, något som tillströmningen av ideella hösten 2015 bekräftade.

– I mötet med människor på flykt har de ideellas roll i Svenska kyrkan vitaliserats. De är nu tillsammans med förtroendevalda och anställda viktiga medarbetare i Svenska kyrkan. Jag är därför både glad och stolt över att vi nu kan erbjuda ett material som kan ge ideella en god introduktion och utbildning till de uppdrag som de åtagit sig säger JanOlof Nordström, samordnare i Ideellt forum i Svenska kyrkan.

Det nätbaserade materialet finner du här (öppnas i nytt fönster)

Idag släpps Idealitet och migration, ett nätbaserat material för ideella som är engagerade i arbetet med asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkan. Materialet har tagits fram av Svenska kyrkan, Sensus och Ideellt forum.

Ideella är betydelsefulla i Svenska kyrkans arbete med asylsökande och nyanlända. Verksamheter som språkcafé, kompismatchningar och andra typer av mötesplatser bygger på att ideella bidrar med kunskaper, erfarenheter och tid. Sedan hösten 2015 har allt fler volontärer sökt sig till Svenska kyrkan. För en del var det första kontakten med Svenska kyrkan i rollen som ideell. Kunskaper och stöd har efterfrågats, både av ideella och anställda. Därför har Svenska kyrkan, Sensus och Ideellt forum tagit fram ett nätbaserat material. Materialet kan användas för att introducera nya ideella medarbetare eller som påfyllnad för de som varit med ett tag.

– Många församlingar som startade verksamhet under hösten 2015 bygger nu strukturer för ett långsiktigt och uthålligt arbete. Stödet till ideella är en viktig del av de här processerna, säger Maria Södling, som leder arbetet med migrationsfrågor på kyrkokansliet i Uppsala.

Goda råd och grunder i psykosocialt stöd

Det nätbaserade materialet, som finns på www.idealitetochmigration.se, innehåller bland annat en introduktion till att vara ideell i Svenska kyrkan, goda råd i mötet med människor i asyl- eller etableringsprocessen och grunderna i psykosocialt stöd.

– Ideella bidrar på ett alldeles väsentligt sätt till att människor kan återhämta sig och bygga en vardag i Sverige. Det är en uppgift fylld av glädje men där man också kan möta utmaningar. Därför är det bra att veta mer om vilken roll Svenska kyrkan har i flyktingmottagandet, var man kan hänvisa och hur man kan hantera svåra besked, säger Maria Södling.

Studiecirkelhandledning

I materialet finns även en studiecirkelhandledning för dem som vill gå igenom materialet tillsammans med andra i en grupp. Under året kommer stiften att ges möjlighet att organisera regionala utbildningar tillsammans med Sensus och Ideellt forum.
– Det har varit stor delaktighet när vi tagit fram materialet. Nu ser vi fram emot att tillsammans med Svenska kyrkan och Ideellt forum sprida materialet så att det kommer många till del, säger Ulrika Jonsson som samordnar Sensus kontakter med Svenska kyrkan.

Ideellas roll har vitaliserats

Ideellt forum är ett nätverk kring delaktighet och engagemang i Svenska kyrkans lokala församlingsliv. Nätverket har genom tidigare undersökningar sett att det finns ett stort intresse för att göra ideella insatser inom Svenska kyrkan, något som tillströmningen av ideella hösten 2015 bekräftade.

– I mötet med människor på flykt har de ideellas roll i Svenska kyrkan vitaliserats. De är nu tillsammans med förtroendevalda och anställda viktiga medarbetare i Svenska kyrkan. Jag är därför både glad och stolt över att vi nu kan erbjuda ett material som kan ge ideella en god introduktion och utbildning till de uppdrag som de åtagit sig säger JanOlof Nordström, samordnare i Ideellt forum i Svenska kyrkan.

Det nätbaserade materialet finner du här (öppnas i nytt fönster)

Blogg

Solveig Ininbergs är ny ordförande för Sensus

På Sensus förbundsstämma den 29 maj valdes Solveig Ininbergs till ny ordförande för Sensus riksförbund efter Michael Ekdahl som avgick efter fjorton år som ordförande.

Solveig Ininbergs arbetar som stiftsdirektor i Uppsala stift och har suttit i Sensus förbundsstyrelse sedan 2011. Hon har tidigare arbetat bland annat som direktor i Luleå stift och som rektor och vd på Svenska missionskyrkans utbildningsinstitut. Solveig Ininbergs har haft förtroendeuppdrag på alla nivåer i Svenska kyrkan (nationell, regional och lokal nivå) och har varit ordförande i styrgruppen för nätverket Ideellt forum.

– Jag är glad över förtroendet att få vara ordförande under den spännande tid som Sensus är inne i nu. Sensus förändringsarbete, med namnet Destination Framtiden, går nu in i en ny fas. I och med att vi har beslutat om vilka vi vill vara ska vi nu diskutera hur vi ska bli det studieförbund vi vill vara, säger Solveig Ininbergs.

Förbundsstämman antog det förslag till inriktning som förbundsstyrelsen föreslog. Där slås fast att Sensus arbete med bildning och kultur kompletteras med ett ännu tydligare arbete med relationer, hållbarhet, livsfrågor och rättigheter.

– Vi har under en lång tid arbetat med att formulera vilka vi är och vilka vi vill vara. Det är ett arbete som vi har gjort tillsammans med medlemsorganisationer, samarbetspartner, förtroendevalda och medarbetare. Nu har vi en samsyn och är klara med det arbetet i och med att stämman antog vår skrivning. Jag ser fram emot att driva det fortsatta arbetet med att genomföra dessa förändringar tillsammans med Solveig Ininbergs som ordförande, säger Ann-Katrin Persson, förbundsrektor på Sensus studieförbund.

För mer information kontakta
​Ann-Katrin Persson, förbundsrektor Sensus studieförbund, 08-406 16 04
​Solveig Ininbergs, förbundsordförande Sensus studieförbund, 072-708 31 44.

Sensus har fått en ny ordförande som heter Solveig Ininbergs.

Hon arbetar som chef för Svenska kyrkan i Uppsala stift. Tidigare har hon varit rektor för en folkhögskola.

– Jag är glad över förtroendet att få vara ordförande, säger Solveig Ininbergs.

Hon tycker att Sensus är inne i en spännande tid.

På Sensus förbundsstämma den 29 maj valdes Solveig Ininbergs till ny ordförande för Sensus riksförbund efter Michael Ekdahl som avgick efter fjorton år som ordförande.

Solveig Ininbergs arbetar som stiftsdirektor i Uppsala stift och har suttit i Sensus förbundsstyrelse sedan 2011. Hon har tidigare arbetat bland annat som direktor i Luleå stift och som rektor och vd på Svenska missionskyrkans utbildningsinstitut. Solveig Ininbergs har haft förtroendeuppdrag på alla nivåer i Svenska kyrkan (nationell, regional och lokal nivå) och har varit ordförande i styrgruppen för nätverket Ideellt forum.

– Jag är glad över förtroendet att få vara ordförande under den spännande tid som Sensus är inne i nu. Sensus förändringsarbete, med namnet Destination Framtiden, går nu in i en ny fas. I och med att vi har beslutat om vilka vi vill vara ska vi nu diskutera hur vi ska bli det studieförbund vi vill vara, säger Solveig Ininbergs.

Förbundsstämman antog det förslag till inriktning som förbundsstyrelsen föreslog. Där slås fast att Sensus arbete med bildning och kultur kompletteras med ett ännu tydligare arbete med relationer, hållbarhet, livsfrågor och rättigheter.

– Vi har under en lång tid arbetat med att formulera vilka vi är och vilka vi vill vara. Det är ett arbete som vi har gjort tillsammans med medlemsorganisationer, samarbetspartner, förtroendevalda och medarbetare. Nu har vi en samsyn och är klara med det arbetet i och med att stämman antog vår skrivning. Jag ser fram emot att driva det fortsatta arbetet med att genomföra dessa förändringar tillsammans med Solveig Ininbergs som ordförande, säger Ann-Katrin Persson, förbundsrektor på Sensus studieförbund.

För mer information kontakta
​Ann-Katrin Persson, förbundsrektor Sensus studieförbund, 08-406 16 04
​Solveig Ininbergs, förbundsordförande Sensus studieförbund, 072-708 31 44.

Blogg

Vill du spela på världens största musikfestival?

5-11 oktober arrangerar studieförbunden Världens största musikfestival. Då blir hela Sverige vårt festivalområde. Vill du vara med?

Studieförbunden är en del av det svenska musikundret och tänker fortsätta sprida musik och engagemang i hela landet.

Oavsett musikstil är du välkommen att anmäla ditt eller din grupps intresse för att uppträda på Världens Största Musikfestival.
Från norr till söder kommer vi ha festivalscener där mängder av band, artister, körer och dj:s kommer bidra till att slå all världens musikfestrekord! Världens största musikfestival är ett rekordförsök till Guinness rekordbok.
Festivalen är till för alla genrer och alla åldrar. Syftet med världens största musikfestival är att uppmärksamma studieförbundens insatser för musik och lärande, och folkbildningens betydelse för ett lokalt kulturliv för alla.

Vill du veta mer gå in på www.varldensstorstamusikfestival.se.

Om du vill uppträda anmäler du dig här. 

5-11 oktober arrangerar studieförbunden Världens största musikfestival. Då blir hela Sverige vårt festivalområde. Vill du vara med?

Studieförbunden är en del av det svenska musikundret och tänker fortsätta sprida musik och engagemang i hela landet.

Oavsett musikstil är du välkommen att anmäla ditt eller din grupps intresse för att uppträda på Världens Största Musikfestival.
Från norr till söder kommer vi ha festivalscener där mängder av band, artister, körer och dj:s kommer bidra till att slå all världens musikfestrekord! Världens största musikfestival är ett rekordförsök till Guinness rekordbok.
Festivalen är till för alla genrer och alla åldrar. Syftet med världens största musikfestival är att uppmärksamma studieförbundens insatser för musik och lärande, och folkbildningens betydelse för ett lokalt kulturliv för alla.

Vill du veta mer gå in på www.varldensstorstamusikfestival.se.

Om du vill uppträda anmäler du dig här. 

5-11 oktober arrangerar studieförbunden Världens största musikfestival. Då blir hela Sverige vårt festivalområde. Vill du vara med?

Studieförbunden är en del av det svenska musikundret och tänker fortsätta sprida musik och engagemang i hela landet.

Oavsett musikstil är du välkommen att anmäla ditt eller din grupps intresse för att uppträda på Världens Största Musikfestival.
Från norr till söder kommer vi ha festivalscener där mängder av band, artister, körer och dj:s kommer bidra till att slå all världens musikfestrekord! Världens största musikfestival är ett rekordförsök till Guinness rekordbok.
Festivalen är till för alla genrer och alla åldrar. Syftet med världens största musikfestival är att uppmärksamma studieförbundens insatser för musik och lärande, och folkbildningens betydelse för ett lokalt kulturliv för alla.

Vill du veta mer gå in på www.varldensstorstamusikfestival.se.

Om du vill uppträda anmäler du dig här. 

Blogg

Nationellt dialogmöte

Den 7 april var Sensus medlemsorganisationer och samarbetspartner inbjudna till nationellt dialogmöte i Sensus Möte på Klara södra kyrkogata i Stockholm. Ämnet var Destination framtiden. Är Sensus på rätt väg? Vill Sensus medlemsorganisationer och samarbetspartner ha det Sensus som presenteras i de nu framtagna dokumenten? Hur kan vi samarbeta och vad kan vi utveckla tillsammans?

Vi frågade några av deltagarna vad de ville lyfta fram från dagen.

IMG_0891 (1)

Karin Olsson, KFUM Sverige:
– Vi har en bra dialog med Sensus centralt. Men vår relation är inte mycket värd om den inte förankras i regionerna. Det är där verksamheten sker. Och lokalt ska KFUM känna att de samarbetar med Sensus inte för att de måste utan för att de vill. Sensus ska vara en viktig partner och så ser det inte ut överallt idag.

IMG_0898 (1)

Kalli Klement, Sveriges konstföreningar:
– Jag tyckte mycket om tanken med de mötesplatser som Sensus vill skapa. Men jag som arbetar på vårt centrala kontor i Malmö saknar dessa mötesplatser idag. Jag vill att Sensus ska ha närmare kontakt med sina medlemsorganisationer och att medlemsorganisationerna ska ha en egen plattform där vi kan mötas i Sensus. För att dela kunskap och för att Sensus behöver bli bättre på att använda våra kunskaper.

Den 7 april var Sensus medlemsorganisationer och samarbetspartner inbjudna till nationellt dialogmöte i Sensus Möte på Klara södra kyrkogata i Stockholm. Ämnet var Destination framtiden. Är Sensus på rätt väg? Vill Sensus medlemsorganisationer och samarbetspartner ha det Sensus som presenteras i de nu framtagna dokumenten? Hur kan vi samarbeta och vad kan vi utveckla tillsammans?

Vi frågade några av deltagarna vad de ville lyfta fram från dagen.

IMG_0891 (1)

Karin Olsson, KFUM Sverige:
– Vi har en bra dialog med Sensus centralt. Men vår relation är inte mycket värd om den inte förankras i regionerna. Det är där verksamheten sker. Och lokalt ska KFUM känna att de samarbetar med Sensus inte för att de måste utan för att de vill. Sensus ska vara en viktig partner och så ser det inte ut överallt idag.

IMG_0898 (1)

Kalli Klement, Sveriges konstföreningar:
– Jag tyckte mycket om tanken med de mötesplatser som Sensus vill skapa. Men jag som arbetar på vårt centrala kontor i Malmö saknar dessa mötesplatser idag. Jag vill att Sensus ska ha närmare kontakt med sina medlemsorganisationer och att medlemsorganisationerna ska ha en egen plattform där vi kan mötas i Sensus. För att dela kunskap och för att Sensus behöver bli bättre på att använda våra kunskaper.

Den 7 april var Sensus medlemsorganisationer och samarbetspartner inbjudna till nationellt dialogmöte i Sensus Möte på Klara södra kyrkogata i Stockholm. Ämnet var Destination framtiden. Är Sensus på rätt väg? Vill Sensus medlemsorganisationer och samarbetspartner ha det Sensus som presenteras i de nu framtagna dokumenten? Hur kan vi samarbeta och vad kan vi utveckla tillsammans?

Vi frågade några av deltagarna vad de ville lyfta fram från dagen.

IMG_0891 (1)

Karin Olsson, KFUM Sverige:
– Vi har en bra dialog med Sensus centralt. Men vår relation är inte mycket värd om den inte förankras i regionerna. Det är där verksamheten sker. Och lokalt ska KFUM känna att de samarbetar med Sensus inte för att de måste utan för att de vill. Sensus ska vara en viktig partner och så ser det inte ut överallt idag.

IMG_0898 (1)

Kalli Klement, Sveriges konstföreningar:
– Jag tyckte mycket om tanken med de mötesplatser som Sensus vill skapa. Men jag som arbetar på vårt centrala kontor i Malmö saknar dessa mötesplatser idag. Jag vill att Sensus ska ha närmare kontakt med sina medlemsorganisationer och att medlemsorganisationerna ska ha en egen plattform där vi kan mötas i Sensus. För att dela kunskap och för att Sensus behöver bli bättre på att använda våra kunskaper.

Blogg

Religion hjärta HBT

På en timme ska vi vara med om en utbildning som normalt tar flera timmar. Svenska Kyrkans Unga erbjuder ett smakprov på en Rututbildning, en interaktiv workshop som berör normer kring tro, sexualitet och kön.

Sannah Söderman från Sensus börjar med att reda ut begreppen. Vad är HBTQ och vad står de olika bokstäverna för?

Christer Wik fortsätter att tala om det heteronormativa samhället vi lever i. Hur vi förväntar oss ett visst beteende av män och ett annat av kvinnor. Och hur vi straffar dem som bryter mot normen genom blickar eller förakt.

Sannah förtydligar med att man kan bryta mot  normen även genom att omfatta en religion som inte är norm eller genom att säga att man inte dricker alkohol eller kanske till och med genom att inte vara i Almedalen om man tillhör en grupp som åker hit.

Från diskussionen om normer försöker man i Rututbildningen gå vidare genom att säga att det normkritiska perspektivet är att föredra. Vågar vi bryta normer och hur gör vi för att låta normbrytande personer komma till tals?

Fråga från scenen: Utifrån där ni befinner er var skulle det vara bra med en Rututbildning?

-I kyrkan, svarar någon.

Kärnan i Rut är att man vrider och vänder på saker och blir uppmärksam på sina egna föreställningar.

På en timme ska vi vara med om en utbildning som normalt tar flera timmar. Svenska Kyrkans Unga erbjuder ett smakprov på en Rututbildning, en interaktiv workshop som berör normer kring tro, sexualitet och kön.

Sannah Söderman från Sensus börjar med att reda ut begreppen. Vad är HBTQ och vad står de olika bokstäverna för?

Christer Wik fortsätter att tala om det heteronormativa samhället vi lever i. Hur vi förväntar oss ett visst beteende av män och ett annat av kvinnor. Och hur vi straffar dem som bryter mot normen genom blickar eller förakt.

Sannah förtydligar med att man kan bryta mot  normen även genom att omfatta en religion som inte är norm eller genom att säga att man inte dricker alkohol eller kanske till och med genom att inte vara i Almedalen om man tillhör en grupp som åker hit.

Från diskussionen om normer försöker man i Rututbildningen gå vidare genom att säga att det normkritiska perspektivet är att föredra. Vågar vi bryta normer och hur gör vi för att låta normbrytande personer komma till tals?

Fråga från scenen: Utifrån där ni befinner er var skulle det vara bra med en Rututbildning?

-I kyrkan, svarar någon.

Kärnan i Rut är att man vrider och vänder på saker och blir uppmärksam på sina egna föreställningar.

På en timme ska vi vara med om en utbildning som normalt tar flera timmar. Svenska Kyrkans Unga erbjuder ett smakprov på en Rututbildning, en interaktiv workshop som berör normer kring tro, sexualitet och kön.

Sannah Söderman från Sensus börjar med att reda ut begreppen. Vad är HBTQ och vad står de olika bokstäverna för?

Christer Wik fortsätter att tala om det heteronormativa samhället vi lever i. Hur vi förväntar oss ett visst beteende av män och ett annat av kvinnor. Och hur vi straffar dem som bryter mot normen genom blickar eller förakt.

Sannah förtydligar med att man kan bryta mot  normen även genom att omfatta en religion som inte är norm eller genom att säga att man inte dricker alkohol eller kanske till och med genom att inte vara i Almedalen om man tillhör en grupp som åker hit.

Från diskussionen om normer försöker man i Rututbildningen gå vidare genom att säga att det normkritiska perspektivet är att föredra. Vågar vi bryta normer och hur gör vi för att låta normbrytande personer komma till tals?

Fråga från scenen: Utifrån där ni befinner er var skulle det vara bra med en Rututbildning?

-I kyrkan, svarar någon.

Kärnan i Rut är att man vrider och vänder på saker och blir uppmärksam på sina egna föreställningar.

Blogg

Multireligiös vandring – skillnader och likheter i religionerna

Sensus har under flera år arbetat med att synliggöra skillnader och likheter i de sex världsreligionerna. Vi ger ut en multireligiös almanacka och ordnar multireligiösa guidningar där vi berättar om de sex största religionerna i Sverige.

Nu ger Ingrid Burström från Sensus oss ett exempel på hur en sådan guidning kan gå till.

Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder. Samtidigt bor här många människor för vilka tro och religion spelar roll. Vad innebär det?

Ingrid berättar om hur religionen tar sig uttryck i vardagslivet. Och det gör hon genom att visa hur man klär sig. Klädkoderna sänder signaler och skapar en bild hos oss om hur den personen är. Klädkoderna kan visa att vi tillhör eller vill tillhöra en viss religiös grupp.

Fyra frivilliga ur publiken får genom att sätta på sig olika plagg från den stora klädsamlingen sin klädkod förändrad genom att ta på sig en prästskjorta, en judisk kippa och bönesjal, en muslimsk slöja eller en klassisk sari som är ett kulturellt klädesplagg snarare än ett religiöst.

Sensus har under flera år arbetat med att synliggöra skillnader och likheter i de sex världsreligionerna. Vi ger ut en multireligiös almanacka och ordnar multireligiösa guidningar där vi berättar om de sex största religionerna i Sverige.

Nu ger Ingrid Burström från Sensus oss ett exempel på hur en sådan guidning kan gå till.

Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder. Samtidigt bor här många människor för vilka tro och religion spelar roll. Vad innebär det?

Ingrid berättar om hur religionen tar sig uttryck i vardagslivet. Och det gör hon genom att visa hur man klär sig. Klädkoderna sänder signaler och skapar en bild hos oss om hur den personen är. Klädkoderna kan visa att vi tillhör eller vill tillhöra en viss religiös grupp.

Fyra frivilliga ur publiken får genom att sätta på sig olika plagg från den stora klädsamlingen sin klädkod förändrad genom att ta på sig en prästskjorta, en judisk kippa och bönesjal, en muslimsk slöja eller en klassisk sari som är ett kulturellt klädesplagg snarare än ett religiöst.

Sensus har under flera år arbetat med att synliggöra skillnader och likheter i de sex världsreligionerna. Vi ger ut en multireligiös almanacka och ordnar multireligiösa guidningar där vi berättar om de sex största religionerna i Sverige.

Nu ger Ingrid Burström från Sensus oss ett exempel på hur en sådan guidning kan gå till.

Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder. Samtidigt bor här många människor för vilka tro och religion spelar roll. Vad innebär det?

Ingrid berättar om hur religionen tar sig uttryck i vardagslivet. Och det gör hon genom att visa hur man klär sig. Klädkoderna sänder signaler och skapar en bild hos oss om hur den personen är. Klädkoderna kan visa att vi tillhör eller vill tillhöra en viss religiös grupp.

Fyra frivilliga ur publiken får genom att sätta på sig olika plagg från den stora klädsamlingen sin klädkod förändrad genom att ta på sig en prästskjorta, en judisk kippa och bönesjal, en muslimsk slöja eller en klassisk sari som är ett kulturellt klädesplagg snarare än ett religiöst.

Blogg

Har vi tid med sorg?

Förlust av nära anhöriga skapar psykiskt lidande och stress. Hur skapar vi förutsättningar för människor att sörja och lättare få balans i livet?

Människor i sorg

Monica Nanni, Karin Johansson, Gunilla Wahlén och Kjell Westerlund från Samarbete för människor i sorg (SAMS) delade tankar.

1500 personer tar sitt liv i Sverige varje år. 300 personer dör i trafiken varje år. Varför är självmord fortfarande så tabubelagt? Eller döden överhuvudtaget. Föreningen Spädbarnsdöd heter numera Spädbarnsfonden och märkte att folk skänkte mer pengar när ordet Död togs bort i namnet.

Vi pratar även sällan om sorg. SAMS vill hjälpa oss med det. För det har de bland annat tagit fram filmen I sorgens tid.

SAMS anser att sorg inte är en sjukdom alltså ska man inte sjukskriva sig för sorg utan man bör hitta ett annat system där man har rätt att ta ut lediga dagar för att vara sörjande.

Vem skulle vilja åka med en busschaufför när hens son dog för en vecka sedan? Eller bli opererad av en narkosköterska som just förlorat sin partner? Man kan alltså inte arbeta men man är inte sjuk.

Idag finns det en sorgpeng när man mist ett barn men inte i andra fall.

Förlust av nära anhöriga skapar psykiskt lidande och stress. Hur skapar vi förutsättningar för människor att sörja och lättare få balans i livet?

Människor i sorg

Monica Nanni, Karin Johansson, Gunilla Wahlén och Kjell Westerlund från Samarbete för människor i sorg (SAMS) delade tankar.

1500 personer tar sitt liv i Sverige varje år. 300 personer dör i trafiken varje år. Varför är självmord fortfarande så tabubelagt? Eller döden överhuvudtaget. Föreningen Spädbarnsdöd heter numera Spädbarnsfonden och märkte att folk skänkte mer pengar när ordet Död togs bort i namnet.

Vi pratar även sällan om sorg. SAMS vill hjälpa oss med det. För det har de bland annat tagit fram filmen I sorgens tid.

SAMS anser att sorg inte är en sjukdom alltså ska man inte sjukskriva sig för sorg utan man bör hitta ett annat system där man har rätt att ta ut lediga dagar för att vara sörjande.

Vem skulle vilja åka med en busschaufför när hens son dog för en vecka sedan? Eller bli opererad av en narkosköterska som just förlorat sin partner? Man kan alltså inte arbeta men man är inte sjuk.

Idag finns det en sorgpeng när man mist ett barn men inte i andra fall.

Förlust av nära anhöriga skapar psykiskt lidande och stress. Hur skapar vi förutsättningar för människor att sörja och lättare få balans i livet?

Människor i sorg

Monica Nanni, Karin Johansson, Gunilla Wahlén och Kjell Westerlund från Samarbete för människor i sorg (SAMS) delade tankar.

1500 personer tar sitt liv i Sverige varje år. 300 personer dör i trafiken varje år. Varför är självmord fortfarande så tabubelagt? Eller döden överhuvudtaget. Föreningen Spädbarnsdöd heter numera Spädbarnsfonden och märkte att folk skänkte mer pengar när ordet Död togs bort i namnet.

Vi pratar även sällan om sorg. SAMS vill hjälpa oss med det. För det har de bland annat tagit fram filmen I sorgens tid.

SAMS anser att sorg inte är en sjukdom alltså ska man inte sjukskriva sig för sorg utan man bör hitta ett annat system där man har rätt att ta ut lediga dagar för att vara sörjande.

Vem skulle vilja åka med en busschaufför när hens son dog för en vecka sedan? Eller bli opererad av en narkosköterska som just förlorat sin partner? Man kan alltså inte arbeta men man är inte sjuk.

Idag finns det en sorgpeng när man mist ett barn men inte i andra fall.

Blogg

Kulturens värde

Nu kom lunchen; urgod wrap från Provins. Testa dem om ni inte gjort det. Provins alltså. Wrapsen är slut.

Till wrapsen får vi ett panelsamtal om kultur och kulturens värde i samhällets tjänst. I samtalet möter vi Lars Ohly, riksdagsledamot och kulturpolitisk talesperson i Vänsterpartiet, Niklas Cserhalmi, museidirektör på Arbetets museum och Nisha Besara, general manager på postkodlotteriets kulturstiftelse.

Vad betyder kultur i människors vardag?

– Gör tankeexperimentet; en dag utan kultur. Då skulle musiken vara borta, tavlorna på väggen vara nedtagna, teatern vara stängd. Efter en sådan dag skulle vi tänka. Usch vad tråkigt, säger Lars. Kultur gör samhället bättre.

– Kulturen har effekt i människors värld. I gruppers liv. Den påverkar och har återverkningar, säger Nisha.

– Kultur väcker känslor och förändring börjar med känslor, säger Niklas.

Gänget var överens om:

Kulturens värde är stort.

Projektkulturen är inte speciellt bra. Det nya ordet (skapades det här?) “Projektosen” användes som ett sjukdomsbegrepp.

Vilka frågar vill ni i panelen ställa till publiken? (Frågorna diskuterades av publiken i små grupper.)

Nisha: Hur gör sig kultursektorn relevant för hela Sverige? Hur jobbar ni med mångfald för att bli relevanta?

Lars: Finns det nån konstform som får för lite uppmärksamhet? (Graffiti och den offentliga skulpturen föreslogs av publiken och design och arkitektur av panelen.)

Nu kom lunchen; urgod wrap från Provins. Testa dem om ni inte gjort det. Provins alltså. Wrapsen är slut.

Till wrapsen får vi ett panelsamtal om kultur och kulturens värde i samhällets tjänst. I samtalet möter vi Lars Ohly, riksdagsledamot och kulturpolitisk talesperson i Vänsterpartiet, Niklas Cserhalmi, museidirektör på Arbetets museum och Nisha Besara, general manager på postkodlotteriets kulturstiftelse.

Vad betyder kultur i människors vardag?

– Gör tankeexperimentet; en dag utan kultur. Då skulle musiken vara borta, tavlorna på väggen vara nedtagna, teatern vara stängd. Efter en sådan dag skulle vi tänka. Usch vad tråkigt, säger Lars. Kultur gör samhället bättre.

– Kulturen har effekt i människors värld. I gruppers liv. Den påverkar och har återverkningar, säger Nisha.

– Kultur väcker känslor och förändring börjar med känslor, säger Niklas.

Gänget var överens om:

Kulturens värde är stort.

Projektkulturen är inte speciellt bra. Det nya ordet (skapades det här?) “Projektosen” användes som ett sjukdomsbegrepp.

Vilka frågar vill ni i panelen ställa till publiken? (Frågorna diskuterades av publiken i små grupper.)

Nisha: Hur gör sig kultursektorn relevant för hela Sverige? Hur jobbar ni med mångfald för att bli relevanta?

Lars: Finns det nån konstform som får för lite uppmärksamhet? (Graffiti och den offentliga skulpturen föreslogs av publiken och design och arkitektur av panelen.)

Nu kom lunchen; urgod wrap från Provins. Testa dem om ni inte gjort det. Provins alltså. Wrapsen är slut.

Till wrapsen får vi ett panelsamtal om kultur och kulturens värde i samhällets tjänst. I samtalet möter vi Lars Ohly, riksdagsledamot och kulturpolitisk talesperson i Vänsterpartiet, Niklas Cserhalmi, museidirektör på Arbetets museum och Nisha Besara, general manager på postkodlotteriets kulturstiftelse.

Vad betyder kultur i människors vardag?

– Gör tankeexperimentet; en dag utan kultur. Då skulle musiken vara borta, tavlorna på väggen vara nedtagna, teatern vara stängd. Efter en sådan dag skulle vi tänka. Usch vad tråkigt, säger Lars. Kultur gör samhället bättre.

– Kulturen har effekt i människors värld. I gruppers liv. Den påverkar och har återverkningar, säger Nisha.

– Kultur väcker känslor och förändring börjar med känslor, säger Niklas.

Gänget var överens om:

Kulturens värde är stort.

Projektkulturen är inte speciellt bra. Det nya ordet (skapades det här?) “Projektosen” användes som ett sjukdomsbegrepp.

Vilka frågar vill ni i panelen ställa till publiken? (Frågorna diskuterades av publiken i små grupper.)

Nisha: Hur gör sig kultursektorn relevant för hela Sverige? Hur jobbar ni med mångfald för att bli relevanta?

Lars: Finns det nån konstform som får för lite uppmärksamhet? (Graffiti och den offentliga skulpturen föreslogs av publiken och design och arkitektur av panelen.)

Blogg

Ett samhälle utan ätstörningar – hur är det möjligt?

Man tror att 100.000 personer har ätstörningar i Sverige. Maja Engström och Helena Forsman från Frisk & Fri, Riksföreningen mot ätstörningar berättar om sitt arbete och sina erfarenheter i Sensus trädgård.

Ätstörningar drabbar inte bara de som är sjuka utan även de anhöriga och Frisk & Fri vänder sig till båda  grupperna.

Maja berättar om sin resa från drabbad till att bli frisk:

– Jag är uppvuxen i en Bullerbyvärld men när jag var sex år började jag tänka på min kropp. Det var en Disneyfilm och vi köpte godis före filmen. I kön in till bion kände jag mig tjock. Det var första gången och jag drabbades av min känsla.

– I högstadiet hade jag en identitetskris. Jag testade olika stilar och försökte hitta min stil. Det var också då jag fick ett feministiskt uppvaknande. Samtidigt som min farmor blev dement och jag hade betygsstress.

Sommaren efter första gymnasieåret jobbade Maja på ett café och började upptäcka att hon kunde kontrollera vad hon åt och mådde bra av det. Året efter började hon tycka att hon åt för mycket och kände sig äcklig av det. Självhatet växte och nästa sommar på samma café åt Maja nästan ingenting.

Tillbaka i skolan upptäcker vuxenvärlden Majas situation, BUP kopplas in och föräldrarna får reda på hur Maja mådde.

För Maja blev detta en komplex situation eftersom hon både hade ätstörningar och var en tänkande feminist.

Som 19-åring gick Maja på folkhögskola och i terapi. Hon började också med ett självskadebeteende och tröttheten slog till. Det fick henne att ta ett aktivt beslut: NU SKA JAG BLI FRISK. Viktigt var också att hon berättade om sitt beslut för sin omvärld.

En ny terapeut som Maja har förtroende för visar på verktyg för att bryta Majas ätstörning och ganska fort blir Maja frisk däremot inte fri. För tankarna om hur Maja såg på sin kropp fanns kvar. Och hon kände att hon kunde hamna i en ond spiral igen. Arbetet för att bli fri tog längre tid.

– Jag fick arbeta med saker som att äta ett äpple på bussen eller till och med äta godis på en buss. Och jag såg att världen inte gick under om jag inte åt lunch prick klockan tolv varje dag. Idag står jag här som frisk och fri. Jag vet att det går att bli frisk och fri.

Vad är viktigt att tänka på om man drabbas eller är närstående:

Som närstående ska man våga fråga

Som drabbad ska man våga berätta.

Tänk på hur vi pratar om mat och om kroppen.

Man tror att 100.000 personer har ätstörningar i Sverige. Maja Engström och Helena Forsman från Frisk & Fri, Riksföreningen mot ätstörningar berättar om sitt arbete och sina erfarenheter i Sensus trädgård.

Ätstörningar drabbar inte bara de som är sjuka utan även de anhöriga och Frisk & Fri vänder sig till båda  grupperna.

Maja berättar om sin resa från drabbad till att bli frisk:

– Jag är uppvuxen i en Bullerbyvärld men när jag var sex år började jag tänka på min kropp. Det var en Disneyfilm och vi köpte godis före filmen. I kön in till bion kände jag mig tjock. Det var första gången och jag drabbades av min känsla.

– I högstadiet hade jag en identitetskris. Jag testade olika stilar och försökte hitta min stil. Det var också då jag fick ett feministiskt uppvaknande. Samtidigt som min farmor blev dement och jag hade betygsstress.

Sommaren efter första gymnasieåret jobbade Maja på ett café och började upptäcka att hon kunde kontrollera vad hon åt och mådde bra av det. Året efter började hon tycka att hon åt för mycket och kände sig äcklig av det. Självhatet växte och nästa sommar på samma café åt Maja nästan ingenting.

Tillbaka i skolan upptäcker vuxenvärlden Majas situation, BUP kopplas in och föräldrarna får reda på hur Maja mådde.

För Maja blev detta en komplex situation eftersom hon både hade ätstörningar och var en tänkande feminist.

Som 19-åring gick Maja på folkhögskola och i terapi. Hon började också med ett självskadebeteende och tröttheten slog till. Det fick henne att ta ett aktivt beslut: NU SKA JAG BLI FRISK. Viktigt var också att hon berättade om sitt beslut för sin omvärld.

En ny terapeut som Maja har förtroende för visar på verktyg för att bryta Majas ätstörning och ganska fort blir Maja frisk däremot inte fri. För tankarna om hur Maja såg på sin kropp fanns kvar. Och hon kände att hon kunde hamna i en ond spiral igen. Arbetet för att bli fri tog längre tid.

– Jag fick arbeta med saker som att äta ett äpple på bussen eller till och med äta godis på en buss. Och jag såg att världen inte gick under om jag inte åt lunch prick klockan tolv varje dag. Idag står jag här som frisk och fri. Jag vet att det går att bli frisk och fri.

Vad är viktigt att tänka på om man drabbas eller är närstående:

Som närstående ska man våga fråga

Som drabbad ska man våga berätta.

Tänk på hur vi pratar om mat och om kroppen.

Man tror att 100.000 personer har ätstörningar i Sverige. Maja Engström och Helena Forsman från Frisk & Fri, Riksföreningen mot ätstörningar berättar om sitt arbete och sina erfarenheter i Sensus trädgård.

Ätstörningar drabbar inte bara de som är sjuka utan även de anhöriga och Frisk & Fri vänder sig till båda  grupperna.

Maja berättar om sin resa från drabbad till att bli frisk:

– Jag är uppvuxen i en Bullerbyvärld men när jag var sex år började jag tänka på min kropp. Det var en Disneyfilm och vi köpte godis före filmen. I kön in till bion kände jag mig tjock. Det var första gången och jag drabbades av min känsla.

– I högstadiet hade jag en identitetskris. Jag testade olika stilar och försökte hitta min stil. Det var också då jag fick ett feministiskt uppvaknande. Samtidigt som min farmor blev dement och jag hade betygsstress.

Sommaren efter första gymnasieåret jobbade Maja på ett café och började upptäcka att hon kunde kontrollera vad hon åt och mådde bra av det. Året efter började hon tycka att hon åt för mycket och kände sig äcklig av det. Självhatet växte och nästa sommar på samma café åt Maja nästan ingenting.

Tillbaka i skolan upptäcker vuxenvärlden Majas situation, BUP kopplas in och föräldrarna får reda på hur Maja mådde.

För Maja blev detta en komplex situation eftersom hon både hade ätstörningar och var en tänkande feminist.

Som 19-åring gick Maja på folkhögskola och i terapi. Hon började också med ett självskadebeteende och tröttheten slog till. Det fick henne att ta ett aktivt beslut: NU SKA JAG BLI FRISK. Viktigt var också att hon berättade om sitt beslut för sin omvärld.

En ny terapeut som Maja har förtroende för visar på verktyg för att bryta Majas ätstörning och ganska fort blir Maja frisk däremot inte fri. För tankarna om hur Maja såg på sin kropp fanns kvar. Och hon kände att hon kunde hamna i en ond spiral igen. Arbetet för att bli fri tog längre tid.

– Jag fick arbeta med saker som att äta ett äpple på bussen eller till och med äta godis på en buss. Och jag såg att världen inte gick under om jag inte åt lunch prick klockan tolv varje dag. Idag står jag här som frisk och fri. Jag vet att det går att bli frisk och fri.

Vad är viktigt att tänka på om man drabbas eller är närstående:

Som närstående ska man våga fråga

Som drabbad ska man våga berätta.

Tänk på hur vi pratar om mat och om kroppen.

Blogg

Ung och troende i Sverige

Hur fungerar det att leva med en kultur/religion som skiljer sig från samhället i stort och går det att bygga broar mellan olika kulturella och religiösa grupperingar?

Hört i ett samtal mellan två unga svenskar: Är du religiös? Nej, Gud nej.

Samtalet mellan Sudhagar Raghupathy, Elias Carlberg och Kajs Atallah från Fryshusets projekt Tillsammans för Sverige modererades av Behrang Miri.

Det blev ett samtal om mobbning på grund av att man omfattar en minoritetsreligion, om utanförskap och om hur man kan arbeta interreligiöst.

Tillsammans för Sverige utbildar unga för att verka mot fördomar. Inom sig har de både troende och icke troende ungdomar. Det viktiga är att man får vara sig själv.

Varför är religion viktigt? – Med religionen har jag fått en identitet, svarar Kajs som är muslim.- Att belysa religion är en viktig inkörsport till integration, sa Sudhagar, agnostiker men kulturell jude.

Islamofobi känner vi till men gruppen talar även om kristofobi.

– Vi lär oss konstant av varandra, säger Sudhagar. Det är den interna processen. Externt bidrar vi med vår kunskap.

Elias har startat Sveriges första religiösa ungdomsmottagning. De besöker 2-3 gymnasieskolor i veckan och håller föreläsningar om interreligiös/interkulturell dialog. Det är en lyckad insats som är mycket uppskattad av skolorna.

Tillsammans för Sverige har skapat en frizon internt där man kan vara sig själv. En frizon som idag inte finns ute i samhället där rasismen ökar.

Hur bekämpar ni rasism?

– Framförallt handlar det om att låta ungdomarna berätta sina historier och visa att religion inte är något i religionsböckerna utan något levande. Det visar religionens mänsklighet och att vi har mycket gemensamt.

– Möten är det viktiga. Det personliga mötet motarbetar främlingsfientlighet.

Vad ska vi göra för att få en bättre religionsundervisning?

– Vi måste få bättre skolböcker. Satsa på religionsundervisningen och prioritera den mer. Så kan man involvera de i klassen som är religiösa och lyfta deras kompetens. Det finns levande böcker ibland oss.

-Skolböckerna måste bli öppet pluralistiska. På så sätt kan det bli bra diskussioner.

Vad kan folkbildningen göra för att underlätta arbetet med interreligiöst arbete?

– Lyft fram de grupper som arbetar med det. Involvera de religiösa ledarna i arbetet.

– Det finns redan bra arbete i Sensus och Ibn Rushed till exempel men det borde anpassas mer till ungdomar och studieförbunden borde bli mer aktiva på sociala medier.

Måste ni vara överens i er grupp?

– Det finns många frågar där vi inte är överens men vi har respekt för varandra.

– Det är skönt att vi inte håller med varandra om allt men det är viktigt att vi backar upp varandra.

– Eller står bredvid varandra. Det tycker jag låter bättre, säger Behrang.

Det kändes helt konsekvent när Ulrika och Christer slutade med att som tack överlämna Sensus anteckningsbok med texten: Möten förändrar människor. Människor förändrar världen.

Hur fungerar det att leva med en kultur/religion som skiljer sig från samhället i stort och går det att bygga broar mellan olika kulturella och religiösa grupperingar?

Hört i ett samtal mellan två unga svenskar: Är du religiös? Nej, Gud nej.

Samtalet mellan Sudhagar Raghupathy, Elias Carlberg och Kajs Atallah från Fryshusets projekt Tillsammans för Sverige modererades av Behrang Miri.

Det blev ett samtal om mobbning på grund av att man omfattar en minoritetsreligion, om utanförskap och om hur man kan arbeta interreligiöst.

Tillsammans för Sverige utbildar unga för att verka mot fördomar. Inom sig har de både troende och icke troende ungdomar. Det viktiga är att man får vara sig själv.

Varför är religion viktigt? – Med religionen har jag fått en identitet, svarar Kajs som är muslim.- Att belysa religion är en viktig inkörsport till integration, sa Sudhagar, agnostiker men kulturell jude.

Islamofobi känner vi till men gruppen talar även om kristofobi.

– Vi lär oss konstant av varandra, säger Sudhagar. Det är den interna processen. Externt bidrar vi med vår kunskap.

Elias har startat Sveriges första religiösa ungdomsmottagning. De besöker 2-3 gymnasieskolor i veckan och håller föreläsningar om interreligiös/interkulturell dialog. Det är en lyckad insats som är mycket uppskattad av skolorna.

Tillsammans för Sverige har skapat en frizon internt där man kan vara sig själv. En frizon som idag inte finns ute i samhället där rasismen ökar.

Hur bekämpar ni rasism?

– Framförallt handlar det om att låta ungdomarna berätta sina historier och visa att religion inte är något i religionsböckerna utan något levande. Det visar religionens mänsklighet och att vi har mycket gemensamt.

– Möten är det viktiga. Det personliga mötet motarbetar främlingsfientlighet.

Vad ska vi göra för att få en bättre religionsundervisning?

– Vi måste få bättre skolböcker. Satsa på religionsundervisningen och prioritera den mer. Så kan man involvera de i klassen som är religiösa och lyfta deras kompetens. Det finns levande böcker ibland oss.

-Skolböckerna måste bli öppet pluralistiska. På så sätt kan det bli bra diskussioner.

Vad kan folkbildningen göra för att underlätta arbetet med interreligiöst arbete?

– Lyft fram de grupper som arbetar med det. Involvera de religiösa ledarna i arbetet.

– Det finns redan bra arbete i Sensus och Ibn Rushed till exempel men det borde anpassas mer till ungdomar och studieförbunden borde bli mer aktiva på sociala medier.

Måste ni vara överens i er grupp?

– Det finns många frågar där vi inte är överens men vi har respekt för varandra.

– Det är skönt att vi inte håller med varandra om allt men det är viktigt att vi backar upp varandra.

– Eller står bredvid varandra. Det tycker jag låter bättre, säger Behrang.

Det kändes helt konsekvent när Ulrika och Christer slutade med att som tack överlämna Sensus anteckningsbok med texten: Möten förändrar människor. Människor förändrar världen.

Hur fungerar det att leva med en kultur/religion som skiljer sig från samhället i stort och går det att bygga broar mellan olika kulturella och religiösa grupperingar?

Hört i ett samtal mellan två unga svenskar: Är du religiös? Nej, Gud nej.

Samtalet mellan Sudhagar Raghupathy, Elias Carlberg och Kajs Atallah från Fryshusets projekt Tillsammans för Sverige modererades av Behrang Miri.

Det blev ett samtal om mobbning på grund av att man omfattar en minoritetsreligion, om utanförskap och om hur man kan arbeta interreligiöst.

Tillsammans för Sverige utbildar unga för att verka mot fördomar. Inom sig har de både troende och icke troende ungdomar. Det viktiga är att man får vara sig själv.

Varför är religion viktigt? – Med religionen har jag fått en identitet, svarar Kajs som är muslim.- Att belysa religion är en viktig inkörsport till integration, sa Sudhagar, agnostiker men kulturell jude.

Islamofobi känner vi till men gruppen talar även om kristofobi.

– Vi lär oss konstant av varandra, säger Sudhagar. Det är den interna processen. Externt bidrar vi med vår kunskap.

Elias har startat Sveriges första religiösa ungdomsmottagning. De besöker 2-3 gymnasieskolor i veckan och håller föreläsningar om interreligiös/interkulturell dialog. Det är en lyckad insats som är mycket uppskattad av skolorna.

Tillsammans för Sverige har skapat en frizon internt där man kan vara sig själv. En frizon som idag inte finns ute i samhället där rasismen ökar.

Hur bekämpar ni rasism?

– Framförallt handlar det om att låta ungdomarna berätta sina historier och visa att religion inte är något i religionsböckerna utan något levande. Det visar religionens mänsklighet och att vi har mycket gemensamt.

– Möten är det viktiga. Det personliga mötet motarbetar främlingsfientlighet.

Vad ska vi göra för att få en bättre religionsundervisning?

– Vi måste få bättre skolböcker. Satsa på religionsundervisningen och prioritera den mer. Så kan man involvera de i klassen som är religiösa och lyfta deras kompetens. Det finns levande böcker ibland oss.

-Skolböckerna måste bli öppet pluralistiska. På så sätt kan det bli bra diskussioner.

Vad kan folkbildningen göra för att underlätta arbetet med interreligiöst arbete?

– Lyft fram de grupper som arbetar med det. Involvera de religiösa ledarna i arbetet.

– Det finns redan bra arbete i Sensus och Ibn Rushed till exempel men det borde anpassas mer till ungdomar och studieförbunden borde bli mer aktiva på sociala medier.

Måste ni vara överens i er grupp?

– Det finns många frågar där vi inte är överens men vi har respekt för varandra.

– Det är skönt att vi inte håller med varandra om allt men det är viktigt att vi backar upp varandra.

– Eller står bredvid varandra. Det tycker jag låter bättre, säger Behrang.

Det kändes helt konsekvent när Ulrika och Christer slutade med att som tack överlämna Sensus anteckningsbok med texten: Möten förändrar människor. Människor förändrar världen.