Blogg

Kurs i kritiskt tänkande i Göteborg

Var månlandningen en bluff? En av många konspirationsteorier.

Hur vet jag vad som är sant? Vad är ett bra argument? Vem avgör vad som är vetenskap eller inte? Nu erbjuder Sensus i Göteborg äntligen en kurs i kritiskt tänkande med start 14 september.

I dagens uppkopplade samhälle bombarderas vi med information som aldrig förr. De gamla medierna har fått konkurrens av alternativa nyhetssidor, bloggar och sociala medier. Att dela information kräver bara ett knapptryck, men hur pass väl hanterar vi informationen?

Flera studier visar att de flesta av oss bara läser rubrikerna innan vi ‘gillar’ en artikel och sedan delar vidare. Under ytan finns ett underliggande problem – med undantag från videoklipp på söta katter – i vilken information som delas, hur vi hanterar den samt om den är tillförlitlig. Ska vi verkligen tro på allt vi läser? Hur avgör vi om något är sant, eller vad som är ett bra argument?

Kursen tar bland annat upp kognitiva bias, konspirationsteorier, argumentationsteori och vetenskaplig metod. Du får med dig metoder och verktyg för att kritiskt kunna granska olika typer av information. Kursledare är Pierre Simonsson som bland annat har studerat filosofi, kognitionsvetenskap och psykologi.

Anmäl dig här!

Youtubekanalen School of life bjuder på en insiktsfull analys av konspirationsteorier, som är ett av de spännande ämnen som tas upp i kursen.

Var månlandningen en bluff? En av många konspirationsteorier.

Hur vet jag vad som är sant? Vad är ett bra argument? Vem avgör vad som är vetenskap eller inte? Nu erbjuder Sensus i Göteborg äntligen en kurs i kritiskt tänkande med start 14 september.

I dagens uppkopplade samhälle bombarderas vi med information som aldrig förr. De gamla medierna har fått konkurrens av alternativa nyhetssidor, bloggar och sociala medier. Att dela information kräver bara ett knapptryck, men hur pass väl hanterar vi informationen?

Flera studier visar att de flesta av oss bara läser rubrikerna innan vi ‘gillar’ en artikel och sedan delar vidare. Under ytan finns ett underliggande problem – med undantag från videoklipp på söta katter – i vilken information som delas, hur vi hanterar den samt om den är tillförlitlig. Ska vi verkligen tro på allt vi läser? Hur avgör vi om något är sant, eller vad som är ett bra argument?

Kursen tar bland annat upp kognitiva bias, konspirationsteorier, argumentationsteori och vetenskaplig metod. Du får med dig metoder och verktyg för att kritiskt kunna granska olika typer av information. Kursledare är Pierre Simonsson som bland annat har studerat filosofi, kognitionsvetenskap och psykologi.

Anmäl dig här!

Youtubekanalen School of life bjuder på en insiktsfull analys av konspirationsteorier, som är ett av de spännande ämnen som tas upp i kursen.

Var månlandningen en bluff? En av många konspirationsteorier.

Hur vet jag vad som är sant? Vad är ett bra argument? Vem avgör vad som är vetenskap eller inte? Nu erbjuder Sensus i Göteborg äntligen en kurs i kritiskt tänkande med start 14 september.

I dagens uppkopplade samhälle bombarderas vi med information som aldrig förr. De gamla medierna har fått konkurrens av alternativa nyhetssidor, bloggar och sociala medier. Att dela information kräver bara ett knapptryck, men hur pass väl hanterar vi informationen?

Flera studier visar att de flesta av oss bara läser rubrikerna innan vi ‘gillar’ en artikel och sedan delar vidare. Under ytan finns ett underliggande problem – med undantag från videoklipp på söta katter – i vilken information som delas, hur vi hanterar den samt om den är tillförlitlig. Ska vi verkligen tro på allt vi läser? Hur avgör vi om något är sant, eller vad som är ett bra argument?

Kursen tar bland annat upp kognitiva bias, konspirationsteorier, argumentationsteori och vetenskaplig metod. Du får med dig metoder och verktyg för att kritiskt kunna granska olika typer av information. Kursledare är Pierre Simonsson som bland annat har studerat filosofi, kognitionsvetenskap och psykologi.

Anmäl dig här!

Youtubekanalen School of life bjuder på en insiktsfull analys av konspirationsteorier, som är ett av de spännande ämnen som tas upp i kursen.

Blogg

Problemet med alternativa fakta

Den liberala debattören Johan Norberg slår huvudet på spiken i en synnerligen välformulerad krönika i SR:s Godmorgon Världen. Han talar om den farliga tendensen att trivialisera och relativisera det som är sant: ”Om vi får för oss att det inte finns någon sanning, eller att det är omöjligt att ta reda på hur det egentligen är, ja, då finns sanningen bara i betraktarens öga. Då finns det bara olika sätt att se på världen. Då är frågan inte längre om ett påstående är med verkligheten överensstämmande, utan frågan blir: vems sida är du på, egentligen?”

Allt oftare noterar jag själv att delandet av olika länkar på facebook sällan syftar till att generera någon verklig debatt, reflektion eller samtal, utan snarare syftar till att befästa sin egen identitet och få så många ”gilla-markeringar” som möjligt av de som redan tycker likadant. Det handlar väldigt ofta om att visa var man står snarare än att på allvar försöka förstå svåra och komplexa frågor. Idag premieras det att ha ”valt sida” eller ”tagit ställning” framför att  förutsättningslös försöka ta reda på hur saker och ting faktiskt förhåller sig, som om allt bara vara en fråga om tycke och smak. Att detta är en farlig utveckling blir tydligt med bakgrund av vad som händer i USA med Donald Trump som gång på gång gör påståenden som lätt går att motbevisa och som också uttryckt skepsis inför klimatförändringarna och vetenskap i allmänhet. Hänvisningen till ”alternativa fakta” användes för att hävda att folkmängden vid Trumps installation egentligen var mycket större än vad media, eller ”fake media” som Trump kallar dem, påstod. Risken är att fakta och kunskap relativiseras.

Som Norberg skriver: ”Jaså, du har fakta, nåväl, jag har alternativa fakta. När det inte finns sant och falskt, finns bara vän och fiende. Och då är två plus två lika med vadhelst som gynnar de dina. Utan en mödosamt uppbyggd kunskapsmassa att pröva det emot blir det lätt att tro vad som helst.”

Den liberala debattören Johan Norberg slår huvudet på spiken i en synnerligen välformulerad krönika i SR:s Godmorgon Världen. Han talar om den farliga tendensen att trivialisera och relativisera det som är sant: ”Om vi får för oss att det inte finns någon sanning, eller att det är omöjligt att ta reda på hur det egentligen är, ja, då finns sanningen bara i betraktarens öga. Då finns det bara olika sätt att se på världen. Då är frågan inte längre om ett påstående är med verkligheten överensstämmande, utan frågan blir: vems sida är du på, egentligen?”

Allt oftare noterar jag själv att delandet av olika länkar på facebook sällan syftar till att generera någon verklig debatt, reflektion eller samtal, utan snarare syftar till att befästa sin egen identitet och få så många ”gilla-markeringar” som möjligt av de som redan tycker likadant. Det handlar väldigt ofta om att visa var man står snarare än att på allvar försöka förstå svåra och komplexa frågor. Idag premieras det att ha ”valt sida” eller ”tagit ställning” framför att  förutsättningslös försöka ta reda på hur saker och ting faktiskt förhåller sig, som om allt bara vara en fråga om tycke och smak. Att detta är en farlig utveckling blir tydligt med bakgrund av vad som händer i USA med Donald Trump som gång på gång gör påståenden som lätt går att motbevisa och som också uttryckt skepsis inför klimatförändringarna och vetenskap i allmänhet. Hänvisningen till ”alternativa fakta” användes för att hävda att folkmängden vid Trumps installation egentligen var mycket större än vad media, eller ”fake media” som Trump kallar dem, påstod. Risken är att fakta och kunskap relativiseras.

Som Norberg skriver: ”Jaså, du har fakta, nåväl, jag har alternativa fakta. När det inte finns sant och falskt, finns bara vän och fiende. Och då är två plus två lika med vadhelst som gynnar de dina. Utan en mödosamt uppbyggd kunskapsmassa att pröva det emot blir det lätt att tro vad som helst.”

Den liberala debattören Johan Norberg slår huvudet på spiken i en synnerligen välformulerad krönika i SR:s Godmorgon Världen. Han talar om den farliga tendensen att trivialisera och relativisera det som är sant: ”Om vi får för oss att det inte finns någon sanning, eller att det är omöjligt att ta reda på hur det egentligen är, ja, då finns sanningen bara i betraktarens öga. Då finns det bara olika sätt att se på världen. Då är frågan inte längre om ett påstående är med verkligheten överensstämmande, utan frågan blir: vems sida är du på, egentligen?”

Allt oftare noterar jag själv att delandet av olika länkar på facebook sällan syftar till att generera någon verklig debatt, reflektion eller samtal, utan snarare syftar till att befästa sin egen identitet och få så många ”gilla-markeringar” som möjligt av de som redan tycker likadant. Det handlar väldigt ofta om att visa var man står snarare än att på allvar försöka förstå svåra och komplexa frågor. Idag premieras det att ha ”valt sida” eller ”tagit ställning” framför att  förutsättningslös försöka ta reda på hur saker och ting faktiskt förhåller sig, som om allt bara vara en fråga om tycke och smak. Att detta är en farlig utveckling blir tydligt med bakgrund av vad som händer i USA med Donald Trump som gång på gång gör påståenden som lätt går att motbevisa och som också uttryckt skepsis inför klimatförändringarna och vetenskap i allmänhet. Hänvisningen till ”alternativa fakta” användes för att hävda att folkmängden vid Trumps installation egentligen var mycket större än vad media, eller ”fake media” som Trump kallar dem, påstod. Risken är att fakta och kunskap relativiseras.

Som Norberg skriver: ”Jaså, du har fakta, nåväl, jag har alternativa fakta. När det inte finns sant och falskt, finns bara vän och fiende. Och då är två plus två lika med vadhelst som gynnar de dina. Utan en mödosamt uppbyggd kunskapsmassa att pröva det emot blir det lätt att tro vad som helst.”