Blogg

Harvard satsar på onlinekurs för religiösa analfabeter

Fördomar och missuppfattningar om religion och religiösa människor är utbredda. Sex religionsprofessorer från det anrika amerikanska universitet Harvard har därför en plan för att råda bot på ”religiös analfabetism” och erbjuder från 1 mars kostnadsfria onlinelektioner. Men fokus kommer inte ligga på att traggla de tio budorden eller lära sig den åttafaldiga vägen utantill. Snarare skall stereotypa och schablonmässiga uppfattningar motverkas genom att visa på religioners komplexitet. Det är lätt att uppfatta exempelvis islam eller buddhism som enhetliga och statiska, men i själva verket förändras och omtolkas religioner ständigt. De består ofta av flera olika riktningar och konkurrerande tolkningstraditioner och fyller väldigt olika funktioner i människors liv.

Kanske något för svenska universitet att ta efter? Annars finns ju alltid Sensus och de Multireligiösa guiderna, som berättar, inspirerar och skapar diskussioner kring det mångreligiösa Sverige.

Läs mer på Tidningen Dagen, Huffington Post och på Harvard.

Fördomar och missuppfattningar om religion och religiösa människor är utbredda. Sex religionsprofessorer från det anrika amerikanska universitet Harvard har därför en plan för att råda bot på ”religiös analfabetism” och erbjuder från 1 mars kostnadsfria onlinelektioner. Men fokus kommer inte ligga på att traggla de tio budorden eller lära sig den åttafaldiga vägen utantill. Snarare skall stereotypa och schablonmässiga uppfattningar motverkas genom att visa på religioners komplexitet. Det är lätt att uppfatta exempelvis islam eller buddhism som enhetliga och statiska, men i själva verket förändras och omtolkas religioner ständigt. De består ofta av flera olika riktningar och konkurrerande tolkningstraditioner och fyller väldigt olika funktioner i människors liv.

Kanske något för svenska universitet att ta efter? Annars finns ju alltid Sensus och de Multireligiösa guiderna, som berättar, inspirerar och skapar diskussioner kring det mångreligiösa Sverige.

Läs mer på Tidningen Dagen, Huffington Post och på Harvard.

Fördomar och missuppfattningar om religion och religiösa människor är utbredda. Sex religionsprofessorer från det anrika amerikanska universitet Harvard har därför en plan för att råda bot på ”religiös analfabetism” och erbjuder från 1 mars kostnadsfria onlinelektioner. Men fokus kommer inte ligga på att traggla de tio budorden eller lära sig den åttafaldiga vägen utantill. Snarare skall stereotypa och schablonmässiga uppfattningar motverkas genom att visa på religioners komplexitet. Det är lätt att uppfatta exempelvis islam eller buddhism som enhetliga och statiska, men i själva verket förändras och omtolkas religioner ständigt. De består ofta av flera olika riktningar och konkurrerande tolkningstraditioner och fyller väldigt olika funktioner i människors liv.

Kanske något för svenska universitet att ta efter? Annars finns ju alltid Sensus och de Multireligiösa guiderna, som berättar, inspirerar och skapar diskussioner kring det mångreligiösa Sverige.

Läs mer på Tidningen Dagen, Huffington Post och på Harvard.

Blogg

Trendigt med det övernaturliga

I DN kan vi läsa om hur alltfler svenskar fascineras av och dras till det övernaturliga eller paranormala, vilket nog många av oss redan märkt. Artikeln beskriver hur inrednings- och modebranschen i vår inkorporerat inslag från den nyandliga världen. Drömfångare skymtar i inredningstidningar och modeprogrammet ”Stil” i P1 hade ett inslag om aurafotografering. Enligt en studie gjord av Föreningen Vetenskap och Folkbildning tror 37 % av svenskarna på ”det övernaturliga”, vilket kanske också avspeglas i TV-tablån, med kvasidokumentära program om hemsökta hus och medium som löser mordgåtor. Andra ord som används för att ringa in dessa fenomen är nyandlighet eller new age

Alltfler är idag troende på sitt eget sätt.

Det intressanta i sammanhanget är att Sverige samtidigt brukar beskrivas som ett av de mest sekulära länderna i världen, där få svenskar kallar sig själva för religiösa. David Thurfjell beskriver i boken ”Det Gudlösa Folket” hur religion istället kommit att förknippas med något pinsamt och förlegat, som mest har med ”de andra” att göra och väldigt lite med en själv. Men samma person som skyr allt var religion heter kan alltså tro på saker som själavandring, spöken och healing. Det verkar alltså, menar vissa, som att behovet av en ”tro” finns kvar, även om få väljer att klä den i religiösa termer.

Som tur är får även en religionsprofessor komma till tals i DN-artikeln. Professor Ann-Christine Hornborg klassar nyandligheten i all sin brokighet som en form av religion med individcentrerade riter som speglar samhällets värderingar. Hon pekar på hur nyandlighet passar vårt nyliberala, sekulariserade och individanpassande samhälle, där religiösa idéer och praktiker kommersialiserats och marknadsanpassats för att passa i tiden. Med andra ord är det kanske mest beteckningen och paketeringen som skiljer religionen och nyandligheten åt.

I DN kan vi läsa om hur alltfler svenskar fascineras av och dras till det övernaturliga eller paranormala, vilket nog många av oss redan märkt. Artikeln beskriver hur inrednings- och modebranschen i vår inkorporerat inslag från den nyandliga världen. Drömfångare skymtar i inredningstidningar och modeprogrammet ”Stil” i P1 hade ett inslag om aurafotografering. Enligt en studie gjord av Föreningen Vetenskap och Folkbildning tror 37 % av svenskarna på ”det övernaturliga”, vilket kanske också avspeglas i TV-tablån, med kvasidokumentära program om hemsökta hus och medium som löser mordgåtor. Andra ord som används för att ringa in dessa fenomen är nyandlighet eller new age

Alltfler är idag troende på sitt eget sätt.

Det intressanta i sammanhanget är att Sverige samtidigt brukar beskrivas som ett av de mest sekulära länderna i världen, där få svenskar kallar sig själva för religiösa. David Thurfjell beskriver i boken ”Det Gudlösa Folket” hur religion istället kommit att förknippas med något pinsamt och förlegat, som mest har med ”de andra” att göra och väldigt lite med en själv. Men samma person som skyr allt var religion heter kan alltså tro på saker som själavandring, spöken och healing. Det verkar alltså, menar vissa, som att behovet av en ”tro” finns kvar, även om få väljer att klä den i religiösa termer.

Som tur är får även en religionsprofessor komma till tals i DN-artikeln. Professor Ann-Christine Hornborg klassar nyandligheten i all sin brokighet som en form av religion med individcentrerade riter som speglar samhällets värderingar. Hon pekar på hur nyandlighet passar vårt nyliberala, sekulariserade och individanpassande samhälle, där religiösa idéer och praktiker kommersialiserats och marknadsanpassats för att passa i tiden. Med andra ord är det kanske mest beteckningen och paketeringen som skiljer religionen och nyandligheten åt.

I DN kan vi läsa om hur alltfler svenskar fascineras av och dras till det övernaturliga eller paranormala, vilket nog många av oss redan märkt. Artikeln beskriver hur inrednings- och modebranschen i vår inkorporerat inslag från den nyandliga världen. Drömfångare skymtar i inredningstidningar och modeprogrammet ”Stil” i P1 hade ett inslag om aurafotografering. Enligt en studie gjord av Föreningen Vetenskap och Folkbildning tror 37 % av svenskarna på ”det övernaturliga”, vilket kanske också avspeglas i TV-tablån, med kvasidokumentära program om hemsökta hus och medium som löser mordgåtor. Andra ord som används för att ringa in dessa fenomen är nyandlighet eller new age

Alltfler är idag troende på sitt eget sätt.

Det intressanta i sammanhanget är att Sverige samtidigt brukar beskrivas som ett av de mest sekulära länderna i världen, där få svenskar kallar sig själva för religiösa. David Thurfjell beskriver i boken ”Det Gudlösa Folket” hur religion istället kommit att förknippas med något pinsamt och förlegat, som mest har med ”de andra” att göra och väldigt lite med en själv. Men samma person som skyr allt var religion heter kan alltså tro på saker som själavandring, spöken och healing. Det verkar alltså, menar vissa, som att behovet av en ”tro” finns kvar, även om få väljer att klä den i religiösa termer.

Som tur är får även en religionsprofessor komma till tals i DN-artikeln. Professor Ann-Christine Hornborg klassar nyandligheten i all sin brokighet som en form av religion med individcentrerade riter som speglar samhällets värderingar. Hon pekar på hur nyandlighet passar vårt nyliberala, sekulariserade och individanpassande samhälle, där religiösa idéer och praktiker kommersialiserats och marknadsanpassats för att passa i tiden. Med andra ord är det kanske mest beteckningen och paketeringen som skiljer religionen och nyandligheten åt.

Blogg

Måndagsfunderingen: borde vi flippa ut oftare?

Enligt Synonymer.se är ”flippa ut” samma sak som att ”tappa självkontrollen”. Det beskriver nog rätt bra vad jag är ute efter. Min enkla fundering denna morgon är – borde vi släppa kontrollen över oss själva oftare? I dagens samhälle, privat och i arbetslivet, förväntas vi vara evigt produktiva, rationella och kontrollerade. Måttliga och sunda, strukturerade och ansvarsfulla. Bra och fina egenskaper allesamman, men vad händer när det inte längre finns utrymme för lekfullhet, tokerier, spontanitet och känslostormar? Klarar vi tyngden av allt ansvar, alla förpliktelser och måsten om vi inte får flippa ut då och då?

Ta dig en liten funderare och kolla in Shool of Lifes tänkvärda och underhållande video på temat. Vad tänker du? Vi ses bland kommentarerna!

Varje måndag bjuder vi på en ny fundering kring livet.

Enligt Synonymer.se är ”flippa ut” samma sak som att ”tappa självkontrollen”. Det beskriver nog rätt bra vad jag är ute efter. Min enkla fundering denna morgon är – borde vi släppa kontrollen över oss själva oftare? I dagens samhälle, privat och i arbetslivet, förväntas vi vara evigt produktiva, rationella och kontrollerade. Måttliga och sunda, strukturerade och ansvarsfulla. Bra och fina egenskaper allesamman, men vad händer när det inte längre finns utrymme för lekfullhet, tokerier, spontanitet och känslostormar? Klarar vi tyngden av allt ansvar, alla förpliktelser och måsten om vi inte får flippa ut då och då?

Ta dig en liten funderare och kolla in Shool of Lifes tänkvärda och underhållande video på temat. Vad tänker du? Vi ses bland kommentarerna!

Varje måndag bjuder vi på en ny fundering kring livet.

Enligt Synonymer.se är ”flippa ut” samma sak som att ”tappa självkontrollen”. Det beskriver nog rätt bra vad jag är ute efter. Min enkla fundering denna morgon är – borde vi släppa kontrollen över oss själva oftare? I dagens samhälle, privat och i arbetslivet, förväntas vi vara evigt produktiva, rationella och kontrollerade. Måttliga och sunda, strukturerade och ansvarsfulla. Bra och fina egenskaper allesamman, men vad händer när det inte längre finns utrymme för lekfullhet, tokerier, spontanitet och känslostormar? Klarar vi tyngden av allt ansvar, alla förpliktelser och måsten om vi inte får flippa ut då och då?

Ta dig en liten funderare och kolla in Shool of Lifes tänkvärda och underhållande video på temat. Vad tänker du? Vi ses bland kommentarerna!

Varje måndag bjuder vi på en ny fundering kring livet.